​Dags för Liv och hälsa ung – undersökningen som gör skillnad

Nu är det dags igen för enkätundersökningen Liv och hälsa ung. Undersökningen genomförs i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 i gymnasiet samt i grundsärskolan och gymnasiesärskolan.

– Liv och hälsa ung är en viktig undersökning som bevisligen gör skillnad. Målet är att förbättra ungas hälsa genom att erbjuda trovärdiga och aktuella underlag om ungas hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Relevanta fakta är en förutsättning för att fatta rätt beslut som rör barn och unga, säger Fredrik Söderqvist, epidemiolog och ansvarig forskare.

Liv och hälsa ung startar den 23 januari. Undersökningen har genomförts sedan 1995 av landstinget (numera Region Västmanland) i samarbete med länets kommuner och skolor. Eleverna får svara på en enkät med frågor om bland annat hälsa, levnadsvanor och livssituation.

Resultatet av undersökningen sprids till beslutsfattare på olika nivåer i länet. Här är några exempel på hur resultatet har använts och kommit till nytta:

• En grupp med deltagare från elevhälsan, Region Västmanland och studieförbunden arbetar sedan 2001 med att minska övervikten bland barn och unga.
• Skapandet av Läget, ett uppmärksammat kulturprojekt för att främja ungas psykiska hälsa genom kulturella uttryck.
• Uppbyggnad av familjecentral och Sturegården, en fritidsverksamhet för unga i övre tonåren, i Skinnskatteberg.
• Start av Hälsocenterverksamheten i Fagersta som ger stöd och vägledning till länets invånare i livsstilsfrågor, för att uppnå en god och jämlik hälsa.
• Införande av det självmordsförebyggande programmet Youth Aware of Mental health (YAM) som vänder sig till elever i årskurs 7.

Fyra län samarbetar

Liv och hälsa ung-undersökningen finns även i Örebro, Sörmland och Uppsala. Enkäterna liknar varandra men är helt fristående. Under 2016 har de fyra länen arbetat på att få fler gemensamma frågor vilket ger flera fördelar.

– Genom att slå ihop undersökningarna får vi möjlighet att göra djupare analyser och titta på mindre grupper, exempelvis HBTQ-personer eller unga med funktionsnedsättningar, grupper vi vet har större risk att drabbas av ohälsa, säger Malin Udén folkhälsoplanerare

– Dessutom får fler kommuner möjlighet att jämföra sig med andra med liknande förutsättningar. Till exempel kan Västerås i många fall ha större intresse av att jämföra sig med Örebro än med övriga kommuner i Västmanland.

Läs mer om undersökningen på www.1177.se/vastmanland/tacklhu

För mer information kontakta:

Fredrik Söderqvist, epidemiolog och ansvarig forskare
021-17 46 70

Malin Udén, folkhälsoplanerare
021-17 45 99