Betydande sociala skillnader i ungas livsvillkor

Skoltrivsel är viktigt för ungas mående och totalt 8 av 10 elever i årskurs 9 i Mellansverige trivs i skolan. Trivseln skiljer sig dock mellan olika grupper där familjens ekonomi och olika diskrimineringsgrunder har betydelse. Det visar den tredje och sammanfattande rapporten i serien ”Mår alla bra?” bland elever i årskurs 9 i Mellansverige.

- Ett av Region Västmanlands mål är att invånarnas hälsoläge ska vara både gott och jämlikt. För att kunna fatta väl underbyggda hälsopolitiska beslut som gynnar befolkningens hälsa är ett bra kunskapsunderlag avgörande. Det gäller inte minst bland unga. Rapportserien ”Mår alla bra” är ett viktigt bidrag till att öka kunskapen om ungdomars livsvillkor i dag, säger regionrådet Barbro Larsson (C).

De tidigare rapporterna har beskrivit ojämlikheter i ungas mående och i deras levnadsvanor. Den här rapporten är den tredje och sammanfattande i serien och beskriver niondeklassares sociala livsvillkor utifrån kön, födelseland, familjens ekonomi, funktionsnedsättningar och sexuell läggning. Detta för att studera ojämlika skillnader i livsvillkor som i förlängningen påverkar ungas hälsa och välbefinnande.

Av de faktorer för hälsa som studerats i den här rapportserien är det livsvillkoren – bland annat social tillit, skoltrivsel och framtidstro – som förklarar den största delen av skillnaderna i ungas mående.

Starkast samband med hälsan har skoltrivsel, följt av framtidssyn, familjens ekonomi och diskrimineringsgrunderna kön samt sexuell läggning. Bland studerade levnadsvanor är sömn starkast kopplad till hälsan.

Några viktiga resultat i den här rapporten när det gäller skillnader i livsvillkor är:

• Totalt 8 av 10 elever i årskurs 9 i Mellansverige trivs i skolan. Trivseln skiljer sig dock mellan olika grupper där familjens ekonomi och olika diskrimineringsgrunder har betydelse. Bland ungdomar som har flera funktionsnedsättningar eller är oroliga för familjens ekonomi är andelen betydligt mindre – 6 av 10.
• Andelen niondeklassare som har social tillit varierar med upp till 40 procentenheter mellan kommunerna i Mellansverige.
• Det är dubbelt så stor andel killar som alltid känner sig trygga i bostadsområdet på kvällen jämfört med andelen tjejer.
• Totalt 9 av 10 elever känner sig alltid trygga i hemmet. Att vara trygg i hemmet är dock inte lika vanligt i alla grupper. Bland ungdomar som känner oro för familjens ekonomi är det 7 av 10 som känner sig trygga hemma.
• Nästan 8 av 10 elever känner alltid sig trygga i klassrummet. Trygghet i klassrummet skiljer sig dock utifrån familjens ekonomi och olika diskrimineringsgrunder. Bland ungdomar som känner oro för familjens ekonomi, har flera funktionsnedsättningar eller är bisexuella, är det omkring 6 av 10 trygga i klassrummet.
• De flesta niondeklassare ser ljust på framtiden, men det är inte lika vanligt i alla grupper. Bland ungdomar som känner oro för familjens ekonomi eller har flera funktionsnedsättningar är andelen med ljus framtidstro mer än 20 procentenheter lägre.

Rapporten bifogas.

För mer information kontakta:

Fredrik Söderqvist, epidemiolog, Kompetenscentrum för hälsa
021-17 46 70

Barbro Larsson (C) regionråd med ansvar för psykiatri och folkhälsa
021-17 41 86