​Aktuell ungdomsstudie får stora forskningsanslag

I dagarna får närmare 3000 Västmanländska ungdomar den första uppföljningsenkäten i brevlådan från studien ”Arv och Miljö: Psykisk och somatisk hälsa bland ungdomar i Västmanland”.

Studien startade 2012, då samtliga ungdomar födda år 1997 och 1999 i länet ombads besvara ett frågeformulär och lämna ett salivprov för genetiska analyser. Nu är det dags för den första uppföljningen, och den nya enkäten innehåller specifikt frågor om hälsa, datapel, pengaspel och så kallad ”högkänslighet”.

- Högkänslighet, eller högsensitiv personlighet (HSP), är ett begrepp för personer som är extra känsliga för påverkan från olika miljöfaktorer, t ex stress. Fenomenet har blivit väldigt uppmärksammat de senaste åren, och i vår forskargrupp tror vi att denna högkänslighet kan kopplas samman med specifika ”känslighetsgener”, säger docent Cecilia Åslund, forskare vid Centrum för klinisk forskning i Västerås.

- Vi tror att vissa gener som styr t ex produktion av signalsubstanserna serotonin och dopamin i våra hjärnor orsakar att en person blir känsligare för miljöpåverkan, både gällande positiv och negativ miljö. Dessa personer är visserligen känsligare för stress, men kan samtidigt också dra mer nytta av positiva influenser i miljön. Flera av våra forskningsresultat visar på detta. Ett annat vanligt begrepp för högkänsliga personer är ”orkidébarn”, i kontrast till ”maskrosbarn” som generellt är mycket stresståliga.

6,2 miljoner i anslag

Forskningsprojektet har precis fått två större forskningsanslag från Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd) och Svenska Spels Forskningsråd, på totalt drygt 6,2 miljoner kronor.

- Det känns fantastiskt roligt och en verklig bekräftelse på att forskningsområdet är högrelevant och viktigt. Anslagen skapar framförallt en möjlighet för oss att anställa fler forskare som ska analysera data och undersöka olika forskningsfrågor, säger Cecilia Åslund.

Ungdomarna följs under 20 år

Forskningsprojektet kommer att pågå i 20 års tid, och i dagarna inleds alltså fas 2 när den första uppföljningsenkäten skickas ut. Bland de som deltar i studien kommer också ett antal ungdomar att tillfrågas om att delta i en mindre uppföljningsstudie, där forskarna ska studera stressreaktioner och beslutsfattande i bland annat olika spelsituationer, t ex dataspel och pengaspel.

- Vi tror att bärare av dessa känslighetsgener reagerar starkare på t ex stress och olika spelstimuli. Vi har sedan starten 2012 bland annat upptäckt ett samband mellan att ha en specifik känslighetsgen och risk för att få problem av sitt dataspelande, om man samtidigt upplever hög stress i sin vardag så som t ex problem hemma eller i skolan, säger Cecilia Åslund.

Enkäten skickas ut under vecka 43.

För mer information kontakta:

Cecilia Åslund, docent, beteendevetare
021-175152, 0730-679355, cecilia.aslund@ltv.se