AI-radarprojekt i Sala: 80 procent färre fallolyckor på vårdavdelning

Ett pilotprojekt med AI-baserad radarteknik har minskat antalet fallolyckor med 80 procent vid Avdelning 1 i Sala. Systemet läser av patienternas rörelser och larmar vid risk för fallolycka – samtidigt som patienterna garanteras anonymitet då systemet varken använder kameror eller mikrofoner.

Vårdskador orsakar lidande för patienterna och kostnader för regionen. Visst har vi haft olika typer av larm tidigare, till exempel larmmattor och rörelselarm, men de har larmat efter att patienten fallit. Nu hinner vi ofta gripa in innan olyckan sker, säger Carina Klasson, enhetschef på Avdelning 1, Närsjukvård öst, Västmanlands sjukhus Sala.

På avdelningen erbjuder flera yrkesgrupper intensiv rehabilitering för stroke- och ortopedpatienter, utredningar av medicinskt stabila patienter inom internmedicin/geriatrik, samt allmän palliativ vård för patienter i livets slutskede. I samtliga patientgrupper på avdelningen finns det hög risk för fall vilket kräver hjälpmedel och övervakning dygnet runt – som bidrar till höga kostnader för vården.

Två "puckar" i taket har koll på patienten

Det fallpreventionssystem som avdelningen testat använder AI-algoritmer för att tolka signaler från radarsensorer som liknar två små runda ”puckar” i taken i patientrummen. Sensorerna upptäcker patientens kroppsrörelser vilket gör det möjligt för vårdpersonalen att förhindra kritiska händelser. Den radarbaserade tekniken registrerar inte några identifierande patientdata, vilket innebär att såväl patienternas som personalens integritet skyddas.

Det har blivit närmast ett arbetsmiljöproblem att inte ha systemet installerat på ett rum där det ligger en patient med fallrisk. Patientsäkerheten är väsentligt förbättrad och personalen har upplevt en större trygghet och mindre belastning, trots en ökad beläggning på avdelningen under perioden. Dessutom är systemet lätt att jobba med, säger Carina Klasson.

Ställs in för att reagera på olika rörelser

På personalens arbetspaddor går det att ställa in olika nivåer för fallprevention. Radarsensorerna kan reagera redan på rörelser i sängen, men även när patienten sätter sig upp eller ställer sig upp.

Utifrån vår bedömning av patienten kan vi välja vid vilka händelser larmen ska ske. Det går också att ställa in för larm om en patient inte är tillbaka från toaletten inom en viss tid – eller lämnar sitt rum, förklarar Carina Klasson.

Carina Klasson hoppas nu att pilotprojektet kan övergå i permanent verksamhet.

Det är skönt att slippa springa i en lång korridor för att nästan alltid komma för sent vid ett larm. Skillnaden är enorm. Och en minskning med 80 procent av antalet fallolyckor är ju fantastiskt, avslutar hon.

Bara i början med AI

Malin Gabrielsson (KD), regionråd med ansvar för specialistsjukvård och digitalisering, ser pilotprojektet i Sala som ett lyckat exempel på hur AI både kan effektivisera vården och höja livskvaliteten för patienterna:

Vi är bara i början av vad AI kan åstadkomma! Det är viktigt att vi som region håller oss uppdaterade, vågar prova nytt och sedan också övergår till nya arbetssätt. Min gissning är att om tio år kommer AI vara en självklar del i vården på många områden, säger hon.

För mer information: 

Carina Klasson, enhetschef Avdelning 1, Närsjukvård öst, Västmanlands sjukhus Sala

Telefon: 0224 - 582 90