Våld i nära relationer

Till mångas glädje är det snart jul och ledighet, men för många personer i vårt län innebär det oro och misshandel och speciellt utsatta är kvinnor och barn. De flesta våldsfallen sker i hemmet, oftast av en man i nära relation till kvinnan.

Våldet förekommer i alla samhällsklasser och våld i nära relationer är ofta ett mönster av handlingar som kan vara allt ifrån subtila handlingar till grova brott. Allt ifrån att bli förlöjligad till att utsättas för våldtäkt eller allvarliga hot. Det är ofta en kombination av fysiskt, sexuellt och psykiskt våld.

Personal inom hälso- och sjukvården har, i syfte att tidigt kunna ge hjälp och stöd, en nyckelroll i att upptäcka och identifiera patienter utsatta för våld. Många våldsutsatta söker vård upprepade gånger både för akuta skador och kroniska symtom utan att den bakomliggande orsaken kommer fram.

– För att nå fram till de människor som lever i relationer där våld finns, behöver vi lära oss att ställa de rätta frågorna och känna igen våldsmönstret. Vi behöver ställa frågan inte bara en gång utan flera gånger om det förekommer hot och våld, säger Inger Paris, samordnare Landstinget Västmanland.

Under det gångna året har Inger Paris genomfört utbildningar om våld i nära relationer till 800 hälso-, sjukvårds- och tandvårdspersonal samt till AT-läkare.

– Vi måste bli bättre på att ha kunskap, våga fråga, ha rutiner vid våldsutsatthet, diagnostisera, dokumentera och inte minst samverka med socialtjänst för att leva upp till de mänskliga rättigheternas intentioner, säger Inger Paris.

Ingen har gjort sig förtjänt av att bli slagen

Att kränka eller slå en människa är ett hot mot de mänskliga rättigheterna, rättigheter som ska respekteras. Det är viktigt att hälso- och sjukvården och samhället i stort visar att våld inte är något som nonchaleras. Studier vid Nationellt Centrum för Kvinnofrid visar att personer som varit utsatta (direkt eller indirekt) för våld löper ökad risk för fysiska och psykiska sjukdomar i vuxen ålder.

– Ibland har personer svårt att berätta om våldet de utsatts för. Svaret kanske dröjer till frågan är ställd vid tredje, fjärde vårdbesöket. Men ingen ska behöva utstå att bli slagen och kränkt, säger Inger Paris avslutningsvis.

Hit kan du vända dig om du vill ha hjälp eller råd.

Drygt fyra av fem kvinnojourer har öppet över jul och nyår, enligt en sammanställning från Unizon, tidigare Sveriges kvinno- och tjejjourers Riksförbund, som samlar över 120 av landets jourer. Uppskattningsvis 200 kvinnor och lika många barn kommer att tillbringa julen på någon av jourerna.