Botemedel finns mot vårtrötthet

Det är inte alla som kan njuta av Sveriges fyra årstider. För många innebär växlingarna mellan årstiderna en ökad trötthet och minskad lust till aktivitet. Då kan det vara bra att känna till några botemedel.

Några får allvarligare symptom än ökad trötthet och minskad aktivitetslust, de drabbas av årstidsbunden depression, (förkortat SAD, efter den engelska benämningen seasonal affective disorder).

Vanligast är växlingen mellan höst och vinter, men det förekommer även vid vår och sommar. Varför vissa drabbas av depression vet man inte säkert, men det finns kopplingar till ljuset och vilken bakgrundshistorik man har.

–Vi vet att just årstidsbunden depression inte finns i länder nära ekvatorn utan blir synliga i länder ju mer norr- och söderut man kommer, säger Tuula Wallsten, överläkare och chefsläkare vid Rättspsykiatrin Landstinget Västmanland, och det hänger samman med dagsljuset.

Årligen återkommande

Ökat sömnbehov,mer sug efter sötsaker och viktökning kan vara symptom för en årstidsbunden depression. Men det går att göra en hel del för att måbättre utan att behöva medicineras. Specifikt för årstidsbunden depressionen är att symptomen återkommer årligen ungefär vid samma tidpunkt.

– Ta dagliga promenader i dagsljus och var noggrann med rutiner. Försök att äta och sova regelbundet utan att rubba pådygnsrytmen och undvik alkohol. Föreslåen promenad istället för att träffa vänner inomhus, säger Tuula Wallsten.

Om det går mer än tvåveckor av nedstämdhet och tankarna blir tyngre och det är svårt att hitta glädjeämnen såtveka inte att kontakta vården, det finns hjälp att få.Primärvården kan erbjuda samtalsterapi och/eller läkemedel, mest effektivt verkar en kombination av de båda vara.

– Ljusterapi är en kontroversiell metod, det finns ännu ingen vetenskaplig undersökning som bevisat positivt resultat men det är en terapiform som används och många patienter blir hjälpta av det. Det bästa är om man har möjlighet att vistas i soliga länder eller i fjällen under den mörka årstiden. Ljus, motion, bra kost- och sovrutiner är oftast nyckeln till självhjälp vid SAD, avslutar Tuula Wallsten.