2021-09-22 07:00Pressmeddelande

62.500 nya bostäder påbörjas i år

Den expansiva penningpolitiken och pandemistöden till såväl hushåll som företag ger tillsammans med den underliggande bostadsbristen och de stigande bostadspriserna schvung åt bostadsbyggandet. Under 2020 påbörjades 13 procent fler bostäder än året innan, och tillväxten väntas bli tvåsiffrig även i år. Det visar nya prognoser från Prognoscentret.

I år bedömer Prognoscentret att 62 500 nya bostäder påbörjas, vilket är en ökning med 12 procent jämfört med 2020. Drivande för bostadsbyggandet under prognosperioden 2021–2023 är till exempel konsumenternas förändrade preferenser och behov till följd av pandemin, vilket bland annat manifesterats i en glödhet bostadsmarknad. Förväntningar om en fortsatt låg ränta och en snabb återhämtning på arbetsmarknaden bidrar också till den ljusa bilden. Samtidigt bedöms riskerna vara flera. Ökade byggkostnader, fördröjningar i logistikkedjor, en allt för hastig avveckling av de pandemirelaterade stödåtgärderna samt en stundande cementkris utgör stora osäkerhetsmoment för byggaktiviteten framöver. 

Flerbostadshus
Under 2020 ökade antalet påbörjade flerbostadshus med 15 procent jämfört med året innan. Ökningen var större än väntat. Prognoscentrets bedömning är att tillväxten fortsätter även detta år och att den landar på 9 procent. I slutet av prognosperioden vänder utvecklingen nedåt och byggaktiviteten minskar med några procent i årstakt.

”Tittar vi närmare på upplåtelseformer inom flerbostadshus ser vi att det främst är hyresrätterna som drivit upp tillväxten sedan 2017. När byggandet av bostadsrätter föll 2018 behöll hyresrätter en hög nivå, vilket bland annat. har att göra med att hyresrätter är ett politiskt prioriterat segment med ett stort intresse från investerare. Förra året ökade byggandet av hyresrätter mer än bostadsrätter – i år tror vi på det motsatta. Detta beror på den anmärkningsvärda ökningen i bostadspriserna som ger byggstarterna av bostadsrätter en rejäl skjuts i år”, säger Sara Snöbohm byggmarknadsanalytiker på Prognoscentret.

Småhus
Under årets första två kvartal ökade antalet påbörjade fristående småhus med 27 procent jämfört med samma period året innan. Samtidigt är utbudet i dagsläget fortfarande lågt. Under pandemin har hushållen börjat efterfråga större boytor och vi har kunnat läsa rubriker om skenande villapriser. Under den senaste 12-månadersperioden ökade priserna på småhus med hela 18 procent.

Tittar man på beviljade bygglov ser vi en lika tydlig trend. Antalet beviljade bygglov ökade under årets första två kvartal med 43 procent jämfört med samma period 2020. Lite längre fram i prognosperioden minskar byggaktiviteten för fristående småhus men nivån är fortsatt hög jämfört med medel för de senaste åren.  

Vad gäller påbörjade rad-, par-, och kedjehus påbörjades 53 procent fler under det första halvåret 2021 jämfört med samma period 2020. Antalet beviljade bygglov ökade med 49 procent under de två första kvartalen 2021 jämfört med fjolåret. Den starka trenden under första halvåret talar för att byggandet når nya rekordnivåer i år och den höga nivån väntas kvarstå även 2022. Först i slutet av prognosperioden sjunker byggtakten för par-, rad- och kedjehus.

 

I Prognoscentrets nya prognoser för den nordiska byggaktiviteten kan du bland annat läsa om utvecklingen för bostadsbyggandet. Prognoserna publicerades den 8 september. Nästa publicering sker i mars 2022.  



Om Prognoscentret

Prognoscentret erbjuder som oberoende marknadsanalysföretag strategiska, taktiska och operativa beslutsunderlag till aktörer inom den nordiska byggbranschen. Företaget har idag flertalet av marknadens ledande aktörer som kunder. Med varierande analyser och undersökningsmetoder tillgodoses behov och önskemål inom såväl producent- och entreprenadled som inom handel, bank och consulting. Prognoscentret är Sveriges och Norges representanter i Euroconstruct® och har därigenom en unik tillgång till information om motsvarande marknader i hela Europa.

Kontaktpersoner

Sara Snöbohm
Analytiker
Sara Snöbohm
Johan Grip
Chefsekonom
Johan Grip