2021-09-08 08:35Pressmeddelande

Utmaningar väntar för stark byggmarknad

I våras kunde vi konstatera att den svenska byggmarknaden visat sig oväntat motståndskraftig mot coronapandemin. I höstens prognos ser läget fortsatt ljust ut till den grad att prognoserna för 2021 revideras upp, men vi ser redan från nästa år en viss avmattning. Hela prognosperioden drivs av en stark ekonomisk återhämtning med fortsatt låga räntor samtidigt som vi ser bestående effekter från pandemin när det gäller preferenser och beteenden. Till det ska läggas de stora utmaningar som kan komma av en akut materialbrist och problem med landets långsiktiga energiförsörjning.

Återhämtningen är på god väg i Sverige. Den svenska konjunkturen förstärks nu i en sådan takt att BNP väntas vara tillbaka på samma nivå som innan pandemin bröt ut redan under det tredje kvartalet 2021. Vaccinationsgraden stiger, flera restriktioner har redan avvecklats och i tillägg ser både näringsliv och hushåll med tillförsikt på den fortsatta utvecklingen för svensk ekonomi. Den starka ekonomiska återhämtningen och de fortsatt förväntat låga räntenivåerna driver byggmarknaden framgent. För byggmarknadens olika segment är den påskyndade digitaliseringen och de ändrade beteendena i kölvattnet av pandemin ofrånkomliga faktorer vars effekter slår väldigt olika.

De totala bygginvesteringarna (anläggning exkluderat) väntas uppgå till 358 miljarder under 2021 för att sedan minska gradvis fram till 2023. Investeringarna toppar därmed i år men är fortfarande kvar på historiskt höga nivåer under hela prognoshorisonten (2021-2023). Investeringar i nya lokaler och bostäder ökar under året med 8 procent, till 198 miljarder kronor, för att sedan gradvis minska fram till 2023. ROT-marknaderna, som endast ökade med 1 procent 2020 jämfört året innan, får mer fart under 2021 och landar på 159 miljarder kronor vilket utgör en ökning om 4 procent.

Fortsatt positiv trend för bostadsbyggandet

Bostadsbyggandet blir under innevarande år historiskt högt. Totalt påbörjas 62 500 bostäder under året vilket är 12 procent högre än 2020. Förklaringen ligger i den expansiva penning- och finanspolitiken som stimulerat svenska företag och hushåll under pandemin. Andra orsaker till att utfallet för året väntas bli högre än tidigare prognostiserats är den kraftiga prisuppgången på bostäder i kombination med fortsatt underliggande bostadsbrist och ändrade preferenser kring bostadens funktion och betydelse.

Under prognosperioden som stäcker sig fram till 2023 ser vi dock anledningar till att bostadsbyggandet mattas av. När ”coronaeffekterna” successivt försvinner ger det även avtryck på byggaktiviteten. Perioden präglas också av stora risker som till exempel en reducerad cementtillgång .” säger Johan Grip, chefsekonom hos Prognoscentret.

Påskyndad digital transformation lyfter tillväxt i lokalmarknaden

Under 2021 väntas arealen påbörjade lokaler öka med 16 procent jämfört med 2020 (då arealen istället minskade med 16 procent jämfört året innan). Förutsättningarna i de olika byggtyperna är dock vitt skilda. Industri- och lagerbyggnader, som gynnas av den glödheta svenska industrin och tillväxten inom e-handeln, driver upp byggtakten 2021 och dämpar den förväntade nedgången under nästa år. Hotell och restaurang, branscher som drabbats hårt av pandemin, samt vårdbyggnader och i viss mån även kontorslokaler drar istället ned prognosen för såväl 2022 som 2023.

Den ekonomiska återhämtningen tillsammans med fortsatt goda finansieringsmöjligheter utgör dock bra förutsättningar för lokalbyggandet i Sverige. Det ökade kostnadstrycket, till följd av högre transportpriser och en efterfrågan som för vissa material och varor på kort sikt är högre än utbudet, har dock en dämpande effekt på byggaktiviteten. Effekten bedöms vara övergående och kostnadstrycket förväntas lätta då handelsmönster normaliseras och balansen mellan utbud och efterfrågan återställs.

Konsumenternas renoveringsiver fortsätter

De konsumentinitierade renoveringarna ökade med 10 procent under förra året och den uppåtgående trenden väntas fortsätta även i år då tillväxten hamnar på 6 procent.

Tillväxten är en följd av att de svenska hushållens inkomster hållits uppe under pandemin samtidigt som konsumtionsutrymmet ökat till följd av begränsade möjligheter att spendera pengar på t.ex. resor, kultur och nöjen. Dessutom finns anledning att tro att en stark börsutveckling varit bidragande samt att mer tid hemma verkat till förmån för sektorn.” fortsätter Johan Grip.  

Nya behov driver ombyggnad av lokaler

Investeringar i renoveringar, om- och tillbyggnader av lokaler minskade med 1,5 procent 2020 men i år väntas i stället en ökning med 1,6 procent. Förväntningarna är förvisso lägre än innan pandemin, men bedömningen är att renoveringsåtgärder gynnas på bekostnad av nyproduktion. Den efterfrågade ytan butikslokaler och kontor har sjunkit men istället har det uppkommit nya behov i det existerande beståndet. Många kontorslokaler behöver t.ex. anpassas till färre fasta kontorsplatser och fler aktivitetsbaserade ytor.      

Inom de segment där man eventuellt avvaktat med renoveringar och underhåll under 2020 bedömer vi att genomförandet sannolikt sker nu under 2021. Om man lägger dessa ROT-investeringar till de som ändå skulle ha genomförts, bör denna ”återhämtningseffekt” innebära en högre aktivitet i ROT-lokaler än vad som gällde under 2020. Samtidigt kan renoveringar ändå tyngas av att renoveringsviljan minskat för vissa typer av lokaler till följd av att lönsamheten i att genomföra dessa projekt har sjunkit.



Den 8 september publicerar Prognoscentret nya prognoser för den nordiska byggmarknaden som du kan läsa mer om här.



Om Prognoscentret

Prognoscentret erbjuder som oberoende marknadsanalysföretag strategiska, taktiska och operativa beslutsunderlag till aktörer inom den nordiska byggbranschen. Företaget har idag flertalet av marknadens ledande aktörer som kunder. Med varierande analyser och undersökningsmetoder tillgodoses behov och önskemål inom såväl producent- och entreprenadled som inom handel, bank och consulting. Prognoscentret är Sveriges och Norges representanter i Euroconstruct® och har därigenom en unik tillgång till information om motsvarande marknader i hela Europa.

Kontaktpersoner

Patric Lindqvist
VD
Patric Lindqvist
Johan Grip
Chefsekonom
Johan Grip