Ämneskunskap avgörande för musikundervisning i anpassad grundskola
Kan musikundervisningen i anpassad grundskola förbättras med stödmaterial för lärare? En ny studie visar att svaret är mer komplext än så. Resultaten pekar på att elevernas musikaliska utveckling i hög grad är beroende av lärarens ämneskunskaper i musik.
Forskare från KMH och Stockholms universitet har tillsammans med behöriga musiklärare undersökt hur musikundervisningen kan utvecklas för elever med intellektuell funktionsnedsättning i anpassad grundskola. Målet med projektet var att skapa en didaktisk kunskapsprodukt med exempelvis planeringar, uppgifter och principer, användbara även för dem som arbetar som musiklärare utan att vara formellt behöriga. Men resultatet från studien visade att stödmaterial inte är tillräckligt.
– Vi såg ganska snart att det inte går att ersätta ämneskunskap med allmänna råd eller färdiga metoder. För att kunna stötta elevernas musikaliska lärande krävs en djup förståelse för musik som ämne, säger Anna Backman Bister, lektor musikpedagogik vid KMH.
Musikundervisningen i anpassad grundskola genomförs ofta av lärare som antingen saknar utbildning i musik eller saknar specialpedagogisk kompetens. Samtidigt är den ämnesdidaktiska forskningen på området begränsad.
Ämneskunskap avgörande för elevernas lärande
Studien visar att behöriga musiklärare använder avancerad ämneskunskap i undervisningen, ofta utan att själva tänka på det. Kunskapen kommer till uttryck i avgörande ögonblick i klassrummet, som att hjälpa elever att hitta rätt tempo, fånga upp musikaliska initiativ och skapa förutsättningar för samspel.
– För att kunna hjälpa elever att utvecklas musikaliskt måste läraren kunna uppfatta vad som händer i musiken. Det handlar om att höra när tempot brister, följa elevens initiativ och skapa förutsättningar för samspel och kreativitet, säger Anna Backman Bister.
Väcker frågor om behörighet i skolan
Projektet visar på en paradox. Trots att den anpassade grundskolan ska ge elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar är kraven på ämneskunskap för musiklärare lägre än i andra skolformer.
Forskarna menar att resultaten väcker viktiga frågor om lärarnas behörighet, undervisningens kvalitet och elevernas rätt till en meningsfull musikalisk kunskapsutveckling.
– Om målet är att alla elever ska få möjlighet att utveckla sitt musikaliska kunnande behöver vi också säkerställa att de möter lärare med tillräcklig ämneskompetens. Det är en fråga om likvärdig utbildning och kulturellt deltagande, säger Anna Backman Bister.
Läs rapporten Utveckling av musikundervisningen i anpassad grundskola med hjälp av Change Laboratory
About Kungl. Musikhögskolan (KMH)
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm (KMH) utbildar musiker och musiklärare på högsta internationella nivå. KMH verkar med anor från 1771 det musikaliska arvet förvaltas i samklang med en ständig utveckling framåt.
Vi utbildar cirka 1300 studenter om året inom bland annat folkmusik, jazz, klassisk musik, dirigering, komposition, musik- och medieproduktion samt olika lärarutbildningar med inriktning musik. Vi har ett särskilt uppdrag att ge utbildningar i orkester- och kördirigering, elektroakustisk komposition och pianostämning.
På musikhögskolan bedrivs även konstnärlig och vetenskaplig forskning. Med vår forskarutbildning utbildar vi bland annat i musikterapi och deltar i omfattande konstnärliga och pedagogiska forsknings- och utvecklingsprojekt i Sverige och internationellt.
Med 350-400 egna konserter och andra evenemang varje år är KMH en av Stockholms större konsertarrangörer.
Contacts
