Forskning om PFAS i rökgaser ledde till nya upptäckter

I ett forskningsprojekt har IVL Svenska Miljöinstitutet testat nya metoder för att mäta det miljöfarliga ämnet PFAS i rökgaser från svenska avfallsförbränningsanläggningar. Mätningarna visar på låga halter av PFAS – istället är det freoner som dominerade utsläppen. Upptäckten väcker frågor om hur länge långlivade fluorämnen (som förbjöds på 1980-talet) kommer röra sig i samhällets materialflöden.

– Freoner användes tidigare bland annat i isoleringsmaterial när det fortfarande var tillåtet. De finns kvar i äldre byggnader och kan dyka upp när dessa rivs och blir rivningsavfall som går till energiåtervinning. Samtidigt kan vi inte helt utesluta att viss nybildning kan ske vid förbränning, eller att bakgrundshalter i omgivande luft påverkar resultaten – vi ser till exempel freoner i vissa bakgrundsmätningar, såsom inomhusluft i laboratoriemiljö. Sammantaget framstår rivningsavfall ändå som en trolig förklaring till att vi ser freonerna i rökgaserna, säger Johan Strandberg, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

• Studien visar att avfallsförbränning inte är någon större källa till PFAS i luft, men att vi behöver bättre och mer långsiktig mätning för att fånga variationerna. Resultaten påminner samtidigt om hur material som tidigare använts, fortsätter att påverka dagens avfallsströmmar, säger Emelie Karlsson, rådgivare på Avfall Sverige.

Det svenska projektet, som stöds av Naturvårdsverket och dess amerikanska motsvarighet EPA, är först ut med att mäta PFAS i rökgaser från avfallsförbränningsanläggningar. I studien har tre olika mätmetoder prövats under verkliga driftförhållanden.

Mätningarna visar att halterna av många enskilda ämnen varierar kraftigt över tid och mellan olika provtagningspunkter i skorstenen. För de mest flyktiga ämnena är resultaten mer konsekventa, men för övriga ämnen skulle ett stickprov ofta vara missvisande om man vill beskriva exempelvis ett årligt utsläpp.

– När halterna svänger så här mycket blir det svårt att använda enstaka punktmätningar som grund för villkor eller uppföljning. Det är troligt och rimligt att utsläpp av PFAS till luft kommer regleras. Men då behöver vi övervakning som är utformad för att också fånga variationen över tid, säger Johan Strandberg.

Eftersom PFAS redan finns i samhällets materialflöden kommer de under lång tid framöver dyka upp i avfallsströmmar – på samma sätt som freoner nu påträffas som ett resultat av tidigare användning. Därför är det viktigt att utveckla metoder som gör det möjligt för anläggningar att övervaka och följa upp sina utsläpp på ett tillförlitligt sätt, även när halterna ligger på låga nivåer.

– Vår studie visar att det redan i dag går att mäta de här ämnena i rökgaser, men också var gränserna går för hur resultaten kan användas. Det ger vägledning för hur framtida mätprogram kan utformas så att utsläpp av långlivade fluorämnen kan följas upp mer systematiskt, säger Johan Strandberg.

Faktaruta

I studien har tre olika mätmetoder prövats under verkliga driftförhållanden: två metoder inriktade på semivolatila fluorerade ämnen med längre kolkedjor (C4–C20), och en tredje metod utvecklad för att mäta mer volatila föreningar med kortare kolkedjor (C1–C5).

Bland de volatila ämnen som uppmätts är det framförallt olika freoner – klorfluorkarboner och relaterade fluorföreningar – som dominerar resultaten.

Projektet har finansierats av Stiftelsen IVL och Avfall Sverige. I referensgruppen ingår amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA och svenska Naturvårdsverket. Mätningarna har genomförts tillsammans med Fortum Waste Solutions, Umeå Energi, Tekniska Verken i Linköping och instrumenttillverkaren Waters.

Bifogad rapport

2026:02/Assessing PFAS gas sampling standards in operation

För mer information, kontakta

Johan Strandberg, forskare och konsult IVL
johan.strandberg@ivl.se