Kreativt skapande, musik och dans är inte bara roliga inslag under skoldagen, de är viktiga för elevers lärande och välmående. När lek och kreativitet får ta plats i skolan skapas en lärandemiljö som främjar inkludering och bättre studieresultat.
Musik, dans, bild och teater är mer än "fredagskul". Forskning visar att dessa uttryck inte bara främjar kreativitet och glädje, de stärker även hjärnans utveckling och elevers emotionella reglering.
– Vi ser att en extra musiktimme i veckan kan bidra till lugnare klassrum och ökad koncentration, berättar Eva Bojner Horwitz, professor vid KMH och Karolinska Institutet.
Neurovetenskapliga studier bekräftar att musikaktivitet breddar hjärnbalken och stärker motoriska strukturer i hjärnan vilket kan påverka planeringsförmåga, självkontroll och empati. Även dans har visat sig öka kroppsmedvetenhet och självförtroende, särskilt bland flickor i åldern 11–15, en grupp som enligt undersökningar upplever ökad stress i skolmiljön.
Precis som matte eller läsförståelse behöver vi öva upp vår kreativitet. När barn regelbundet får träna sin skaparförmåga stärks deras motivation och förmåga att fokusera.
– Flow är inte bara en känsla, det är tillstånd som kan bidra till hälsa och inlärning. När elever får uppleva flow genom skapande arbete ökar både motivation, uthållighet och förmågan att se till andras behov, berättar Eva Bojner Horwitz.
I takt med att forskningen utvecklas kan vi allt bättre förstå hur viktiga effekterna av estetiska inslag är i undervisningen. Resultaten visar att en mångsidig och kreativ skolmiljö inte bara främjar kunskap och bildning, den skapar också förutsättningar för empati, samarbete och känslan av tillhörighet.
– Vi måste sluta se de estetiska ämnena som ett komplement i skolan. De är centrala för en modern, inkluderande och framtidsinriktad skola, avslutar Eva Bojner Horwitz.
I samband med Skolriksdagen presenterade Eva Bojner Horwitz aktuell forskning om estetiska uttrycksformer i skolmiljön. Skolriksdagen arrangeras av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) vartannat år och samlar skolhuvudmän från hela landet för att diskutera aktuella frågor inom utbildning.
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm (KMH) utbildar musiker och musiklärare på högsta internationella nivå. KMH verkar med anor från 1771 det musikaliska arvet förvaltas i samklang med en ständig utveckling framåt.
Vi utbildar cirka 1300 studenter om året inom bland annat folkmusik, jazz, klassisk musik, dirigering, komposition, musik- och medieproduktion samt olika lärarutbildningar med inriktning musik. Vi har ett särskilt uppdrag att ge utbildningar i orkester- och kördirigering, elektroakustisk komposition och pianostämning.
På musikhögskolan bedrivs även konstnärlig och vetenskaplig forskning. Med vår forskarutbildning utbildar vi bland annat i musikterapi och deltar i omfattande konstnärliga och pedagogiska forsknings- och utvecklingsprojekt i Sverige och internationellt.
Med 350-400 egna konserter och andra evenemang varje år är KMH en av Stockholms större konsertarrangörer