Nya Neurorapporten: Allt färre får tillgång till hjälpmedel

Foto: Neuro/Peder Björling

Information om vilka hjälpmedel som finns når bara hälften av dem i behov. Samma hjälpmedel kostar olika beroende på var i landet du bor. Var femte som behöver hjälpmedel avstår på grund av dålig ekonomi. Samtidigt finns det en bred politisk samsyn om vad som ska göras för att komma till rätta med bristerna. Nu är det hög tid att agera!

Neuro släpper nu årets Neurorapport: Livshjälp för ett värdigt liv. I den har 3700 medlemmar svarat på frågor om hur deras hjälpmedelssituation ser ut. Resultatet är nedslående. Tillgången till hjälpmedel har försämrats sedan vår senaste Neurorapport om hjälpmedel, från 2017.  

- Det är delvis mycket ledsam läsning men samtidigt hoppfull, eftersom den visar stor potential för att många fler ska kunna hjälpas till ett mer självständigt liv. säger Lise Lidbäck, förbundsordförande för Neuro. 

Tillgången till hjälpmedel har försämrats 
Hjälpmedelsförsörjningen är i dag alltför restriktiv. Det kan vi konstatera eftersom 37 procent av enkätens svarande saknar något eller några hjälpmedel, jämfört med 25 procent år 2017. Många saknar hjälpmedel för basala behov såsom hjälpmedel för att förflytta sig och för det dagliga livet. Dessutom har drygt 70 procent själva köpt hjälpmedel jämfört med 60 procent år 2017. Det finns även skillnader mellan regioner i andelen som saknar hjälpmedel. I Sörmland är det lite mer än hälften som själva har köpt något hjälpmedel. I Gävleborg och Östergötland är det närmare 90 procent.  

- Det är tydligt att dagens system är djupt orättvist och obalanserat. Det är som ett lotteri där den som råkar bo på rätt plats får bäst hjälp, säger Lise Lidbäck. 

Patientens delaktighet och rätt till information måste stärkas 
Hälften av de svarande upplever att de inte i större utsträckning har kunnat påverka valet av hjälpmedel. Dessutom bör andra moment av förskrivningsprocessen, såsom träning och individuell anpassning av hjälpmedlet, förstärkas. Medlemsenkätens resultat visar även att hjälpmedelsanvändarna är mer delaktiga i vissa regioner än i andra.  

 - Neurorapporten visar oerhört tydligt att vi har stora brister i samhället vad gäller hjälpmedelsförsörjningen för dem i behov.

Hjälpmedel har blivit en klassfråga  
Skillnaderna över landet är stora vad gäller avgifter för hjälpmedel. Dessutom ser avgiftssystemen olika ut, något som bidrar till en ojämlik tillgång till hjälpmedel. Mer än var femte av de svarande uppger att de någon gång har avstått från rekommenderade hjälpmedel, eftersom de inte haft råd. 

Inkomstnivån påverkar stort. Bland de med en månadsinkomst före skatt på lägre än 22 000 kronor är det mellan 22 och 44 procent som har avstått från att skaffa hjälpmedel, mot mellan 13 och 16 procent för personer som har en månadsinkomst som är högre än 22 000 kronor.  

- Eftersom samtliga riksdagspartier anser att samma regler borde gälla över landet vad gäller hjälpmedelsavgifter är det hög tid att de pratar ihop sig och gör verklighet av det de vill. I Neurorapporten finns underlaget, nu måste våra folkvalda använda sig av resultatet så att de i behov får rätt till ett värdigt liv, säger Lise Lidbäck.