Nu startar Neuro kampanjen Rätten till ett värdigt liv 

Debatten om dödshjälp borde handla om mer än att avsluta liv. Ju fler som får adekvat vård och sina livsbehov tillfredsställda desto fler vill fortsätta att leva. Därför måste fokus vara på rätten till aktiv livshjälp, inte på motsatsen. För att lyfta frågan startar nu Neuro kampanjen Rätten till ett värdigt liv.  

Det finns en mängd konkreta åtgärder som helt säkert skulle förbättra livskvaliteten för åtskilliga som i dag lider av sjukdom och funktionsnedsättningar. Exempelvis när nödvändiga hjälpmedel ska betalas med pengar man inte har. Eller när det inte finns tillgång till ett rehabteam där man bor. Eller när vården är ojämlik och man inte får de stödinsatser man behöver.  

Egentligen är det enkelt. Mår du bra, känner du dig trygg, får du den omsorg du behöver, då tänker du sannolikt inte att du inte vill leva längre. Då fungerar livet. 
- Jag frågar mig om debatten om dödshjälp är liktydig med att vi accepterat att vården är ojämlik, orättvis och otillgänglig. Och att så många därför fokuserar på hur vi ska hjälpa folk att dö snarare än att kraftsamla för att vården och samhällets insatser ska bli så bra som möjligt, säger Lise Lidbäck, förbundsordförande i Neuro.  

Neuro är en organisation som samlar cirka 13 000 medlemmar varav många har, eller är närstående till, någon med en neurologisk diagnos som ALS, MS, Stroke, Parkinson med flera. Mängder av medlemmar vittnar om en allt sämre livskvalitet, när de inte erbjuds de insatser som krävs för att livet med neurologisk diagnos ska fungera optimalt. Våra årligen återkommande Neurorapporter vittnar om ett sluttande plan.  

Många av Neuros medlemmar har inte heller arbete eftersom det kan vara svårt att få jobb samtidigt som du har en neurologisk sjukdom. Men ju bättre vården och samhällets stöd är och ju fler som får adekvat hjälp desto fler kan arbeta och därmed bli en del av ett viktigt sammanhang.  
- Det blir en win-win för samhället. Ju fler som arbetar, desto högre skatteintäkter och desto högre livskvalitet för många fler.   

Ett stort antal medlemmar vittnar också om olika grad av desperation. När samhällets insatser brister och det saknas resurser till vård, då ökar också känslan av meningslöshet. Det i sin tur kan ge upphov till psykisk ohälsa vilket i förlängningen kan väcka en önskan om att få avsluta sitt liv.  

- Nyckeln till att få fler att må bättre och styra fokus om vad debatten borde handla om går ut på att kartlägga var samhället brister, både på regional nivå såväl som kommunal nivå. När bristerna sedan rättas till kommer vi att få ett betydligt mer inkluderande samhälle där fler kan leva ett värdigt liv, säger Lise Lidbäck.   

Neuro har nu startat kampanjen ”Rätten till ett värdigt liv” Detta för att långsiktigt exemplifiera och förtydliga vad som måste göras för att fler ska må bra. Begreppet värdighet är också något många behöver fundera kring.   
- När upphör ett liv att vara värdigt? Är det när utomstående säger att någon inte lever värdigt? Är det när vi själva säger det mitt i en kris? Eller när? Om det behöver vi också diskutera, så att adekvat livshjälp kan erbjudas, säger Lise Lidbäck.