Neurofonden stödjer Luleåforskare för hjärnvänligare arbetsplatser

Arbetsplatsmiljöer kan se väldigt olika ut och vi har alla olika förmåga att hantera vår omgivning. Vid en neurogisk diagnos som MS och stroke, blir hjärnan ofta extra känslig och arbetsmiljön behöver anpassas. Foto: Håkan Sjunnesson, Neuro

Digitaliseringen i samhället har förändrat villkoren i arbetslivet och ökat de kognitiva kraven på alla arbetstagare. Förändringarna blir särskilt kännbara för alla som har kognitiva funktionsnedsättningar. Eftersom många med neurologiska diagnoser lever med kognitiva funktionsnedsättningar har Neurofonden valt att med 400 000 kronor delfinansierar professor Maria Larsson Lund på Luleå Tekniska Universitet  forskningsprojekt för att få fram ny kunskap som kan skapa hjärnvänligare arbetsplatser.

Neurologiska diagnoser påverkar hjärnan och nervsystemet och därmed också muskulaturen. Vilket kan leda till kognitiva problem. Det kan röra sig om problem med minne, koncentrationsförmåga, planering och inte minst fatigue, en särskild sorts utmattande och ”förlamande” hjärntrötthet. 

Arbetslivets förändring kräver ny kunskap

Vårt forskningsprojekt kommer att bidra med ny kunskap som omgående behövs för att utveckla rehabilitering och ”hjärnvänliga” arbetsmiljöer som stödjer ett hälsosamt och hållbart arbetsliv för alla arbetstagare, men särskilt för de med kognitiva funktionsnedsättningar, hävdar Maria Larsson Lund, professor i arbetsterapi. 

I sin forskningsbidragsansökan till Neurofonden pekar Maria Larsson på att digitaliseringen i samhället har förändrat villkoren i arbetslivet och ökat de kognitiva kraven på alla arbetstagare. Och förändringarna blir särskilt kännbara för alla som har kognitiva funktionsnedsättningar.

Därför behövs ny kunskap för att förstå de personernas situation och hur rehabiliterande och förebyggande insatser kan utvecklas för att främja en större jämlikhet i arbetslivet och bidra till ett mer hållbart arbetsliv för personer med kognitiva funktionsnedsättningar, enligt Maria Larsson Lund.

Många vill fortsätta jobba
Neurofondens forskningskommitté ser att behovet är stort av forskning kring hjärnvänligare arbetsplatser för alla med kognitiva funktionsnedsättningar.

- Neuro organiserar människor med neurologiska diagnoser och många av Neuros medlemmar vill fortsätta att arbeta så mycket man orkar och kan, trots neurologisk diagnos. Men arbetsmiljöer kanske behöver olika former av anpassning för att optimeras för den med kognitiva utmaningar. Därför är Maria Larsson Lunds forskning mycket angelägen, enligt Lise Lidbäck förbundsordförande i Neuro.

Tid och Plats
Utdelningen av Neurofondsbidraget sker klockan 11.45 under ”Den Nobla dagen” som hålls i LKAB-salen på Luleå Tekniska Universitet Nobeldagen, den 10 december 2019.

Fakta om Neurofonden
Neurofonden delar ut forskningsbidrag att stödja medicinskt forsknings- och utvecklingsarbete om neurologiska sjukdomar och/eller funktionsnedsättningar. Mer information om Neurofondens stöd till forskning finner ni på www.neuro.se/forskning.

Fakta om neurologiska diagnoser
I Sverige lever 500 000 personer med någon form av neurologisk diagnos, sjukdom eller skada. Det handlar bland annat om multipel skleros (MS), stroke, polyneuropati och epilepsi.

För mer information kontakta gärna:
Maria Larsson Lund, professor i arbetsterapi, Institutionen för hälsovetenskap Luleå tekniska universitet.
Telefon: 0920-493833 
Mejl: maria.larsson-lund@ltu.se

Karin Sjöberg, kommunikatör Hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet
Telefon: 0920 - 49 29 10, 073- 096 24 47
Mejl: karin.sjoberg@ltu.se 

Håkan Sjunnesson, journalist och kommunikatör, Neuro.
Mobil: 076-0017014
Mejl: hakan.sjunnesson@neuro.se 

Roger Lindahl, Koordinator för forskning och rehabilitering, Neuro
Mobil: 076-001 70 23
Mejl: roger.lindahl@neuro.se

Pressbild
För högupplöst pressbild från överlämningen av Neurofondens forskningsbidrag, kontakta Håkan Sjunnesson, se kontaktuppgifter ovan.