Bättre och mer objektiv mätning ska bidra till effektivare behandling för patienter med Parkinsons sjukdom. Filip Bergquist, docent och specialistläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, vill bidra till att fler patienter får ta del av de behandlingsmetoder som faktiskt finns. För det arbetet tilldelas han i dag ett av Neurofondens stora forskningsbidrag, på 300 000 kronor.
|
De flesta som insjuknar i den neurologiska sjukdomen Parkinson får god symtomlindring med läkemedlet levodopa som ersätter signalsubstansen dopamin. När sjukdomen pågått i några år blir effekten av läkemedlet kortvarigare och en majoritet av patienterna får problem med dosglapp, det vill säga effekten upphör innan nästa dos. En del får också problem med för kraftig effekt av medicinen.
Filip Bergquist, docent och specialistläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, vill titta närmare på det här problemet. Med hjälp av sensorer vill han mäta hur symtomen kommer och går under dygnet. För det projektet får han idag motta ett av Neurofondens stora bidrag, på 300 000 kronor.
Den traditionella metoden att i efterhand be patienten berätta om behandlingens effekt, har sina brister och en objektiv mätning över tid ger bättre möjlighet att se återkommande mönster.
Besvärande symtom som går att behandla
Att mäta de typiska rörelsestörningarna vid sjukdomen är ganska enkelt redan idag med hjälp av handledssensorer som känner av rörelser på samma sätt som moderna mobiltelefoner. Men symtomvariationerna yttrar sig inte alltid som rörelser utan som ickemotoriska symptom, till exempel svettning, smärta och ångest. Detta är minst lika besvärande och går inte att upptäcka med dagens sensorer.
- Innan det finns en behandling mot Parkinsons sjukdom som faktiskt bromsar sjukdomsprocessen är det av yttersta vikt att optimera behandlingen av de varierande symptom som många personer med sjukdomen utvecklar med tiden. Idag vet vi tyvärr inte ens hur vanliga dessa problem är, säger Filip Bergquist.
Filip Bergquist vill därför kartlägga symtomvariationen hos cirka 300 slumpmässigt utvalda parkinsonpatienter med hjälp av handledssensorer, men också utveckla en ny bärbar sensor som täcker in fler symtom än de som mäts idag.
- Det är med stor tacksamhet som jag tar emot Neurofondens generösa anslag som möjliggör en vidareutveckling av vårt projekt för att utveckla nya automatiska sensorer som kan kartlägga symptomvariationer vid Parkinsons sjukdom, säger Filip Bergquist.
Fler kan dra nytta
Målet med forskningen är att fler patienter ska få ta del av de fungerande behandlingsmetoder som redan finns mot dosglapp och symtomvariation.
- Det här är viktig forskning som på ett konkret sätt kan bidra till bättre behandling och livskvalitet för personer med Parkinsons sjukdom. Jag är mycket glad över att vi kan stödja Filip Bergquists projekt, säger Neuros ordförande Lise Lidbäck.
Dessutom kommer utrustningen som utvecklas i projektet även fungera för patienter med epilepsi.
- Vår förhoppning är att det skall bli enklare att identifiera personer som skulle ha nytta av förändrad behandling vid epilepsi eller Parkinsons sjukdom, säger Filip Bergquist.
FAKTA OM NEUROFONDEN Neurofonden delar årligen ut bidrag på cirka fyra miljoner kronor för att stödja medicinskt forsknings- och utvecklingsarbete om neurologiska sjukdomar och/eller funktionsnedsättningar.
Mer information om Neurofondens stöd till forskning finner ni på www.neuro.se/forskning.
FAKTA OM NEURO Neuro är en intresseorganisation specialiserad på neurologi. Vi finns för att ge dig information, stöd och framtidstro. Vårt mål är att personer som lever med neurologiska diagnoser ska få samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter som alla andra.
FÖR MER INFORMATION KONTAKTA GÄRNA: • Filip Bergquist, docent och specialistläkare, Sahlgrenska universitetssjukhuset Telefon: 0313421000, filip.bergquist@gu.se • Roger Lindahl, Koordinator för forskning och rehabilitering, Neuro Mobil: 076-001 70 23, Mejl: roger.lindahl@neuro.se
PRESSBILD • För pressbild från överlämningen, kontakta Håkan Sjunnesson, redaktör Reflex Mobil: 076-001 70 14, Mejl: hakan.sjunnesson@neuro.se
|