Majoriteten av alla självmordsförsök görs av flickor och kvinnor

På Internationella kvinnodagen uppmärksammar Mind flickor och kvinnors psykiska hälsa. Mind driver Självmordslinjen och 69 procent av alla chattsamtal kommer från flickor och kvinnor i behov av stöd. Inte sällan handlar samtalen om att de blivit utsatta för psykiskt, fysiskt och sexuellt våld.

Skillnader i hur vi mår psykiskt syns tydligt mellan könen. På de flesta områden sticker flickor och kvinnor ut som överrepresenterade när det gäller nedsatt psykiskt välbefinnande. Kvinnor upplever en högre grad av psykiska besvär såsom ängslan, oro, ångest och sömnbesvär. Kvinnor får också antidepressiva läkemedel utskrivna i större utsträckning och är oftare sjukskrivna på grund av psykiatriska tillstånd än män. Endast när det gäller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är trenden den motsatta, betydligt fler pojkar än flickor diagnosticeras med exempelvis ADHD.

Nervositet och nedstämdhet är vanligare bland flickor i alla åldersgrupper och skillnaden är som störst i tonåren. Minds temperaturmätning över den psykiska hälsan i Sverige visar att drygt 40 procent av alla flickor i femtonårsåldern uppger att de känt sig nere oftare än en gång per vecka, jämfört med 18 procent bland pojkarna i samma ålder.

Även stress och somatiska uttryck för psykisk ohälsa såsom huvudvärk drabbar kvinnor hårdare i alla åldersgrupper. I åldrarna 16 - 29 år uppger hälften av alla kvinnor och en fjärdedel av alla män att de har problem med huvudvärk. Samtidigt upplever sig en fjärdedel av kvinnor 16 - 29 år stressade, och det är även i denna åldersgrupp som skillnaderna mellan könen är som störst vad avser svår stress; nio procent bland kvinnorna och två procent bland männen.

Ångestsyndrom – den största diagnosgruppen bland psykiatriska tillstånd – är nästan mer än dubbelt så vanligt bland kvinnor. Samma överrepresentation syns även när det kommer till depression. 

Kvinnor gör också fler självmordsförsök än män. 61 procent av självmordsförsöken 2019 gjordes av kvinnor. Fullbordade självmord är däremot vanligare bland män.

Dessa skillnader i psykisk ohälsa mellan kvinnor och män ger tydliga avtryck i arbetslivet där en större andel kvinnor än män är sjukskrivna med anledning av psykiatriska diagnoser. Samma fördelning kan ses gällande långtidssjukskrivningar, där kvinnor är representerade i två tredjedelar av fallen. Om vi adderar socioekonomisk tillhörighet framstår ojämlikheterna ännu tydligare. Andelen vuxna som lider av svår ängslan, oro eller ångest uppger exempelvis till 15 procent bland kvinnor med lägst inkomst – motsvarande siffra bland män med högst inkomst är tre procent.

Mind efterfrågar politiskt ledarskap för att säkra rätten till jämlik och jämställd hälsa. Det handlar både om att bättre förstå och hantera de bakomliggande orsaker och skillnader i livsvillkor som ligger till grund för hälsoklyftorna och om att sätta in bättre främjande, förebyggande och behandlande insatser.

Ta del av mer information i Minds rapport ”Hur mår vi psykiskt – egentligen?” som släpptes i oktober 2021.