För att förstå unga kvinnors psykiska ohälsa måste vi se på samhället

Unga kvinnors psykiska hälsa beskrivs ofta som en växande kris. Men den bilden riskerar att bli både förenklad och missvisande. I en ny rapport från Mind, framtagen tillsammans med forskningscentret WOMHER och forskningsprogrammet Ungas psykiska hälsa i centrum (UPIC) vid Uppsala universitet, efterlyser vi ett skifte i hur frågan förstås och diskuteras. 

Många unga kvinnor uttrycker idag stress, ängslan, oro och ångest. Risken för kvinnor att bli långtidssjukskrivna på grund av psykisk ohälsa är mer än dubbelt så hög som för män. 

– Men diskussionen om unga kvinnors psykiska hälsa stannar alltför ofta vid symtomen, istället för att försöka gå till botten med orsakerna till dem. En människas hälsa kan inte förstås utan ett samhällsperspektiv som också tar in aspekter som livsvillkor, makt, ekonomisk orättvisa, skadliga normer, våldsutsatthet och ojämställdhet, säger Rickard Bracken, generalsekreterare på Mind. 

Rapporten visar att ökningen av rapporterad psykisk ohälsa hos unga kvinnor inte heller entydigt kan tolkas som att många fler mår sämre, på ett sätt som bara hör hemma i vården. Den kan även avspegla att fler sätter ord på sina upplevelser och känslor – och söker hjälp. Något Mind också ser tydligt i sina stödlinjer. 

– Lösningarna hamnar fel om vi behandlar reaktioner på stress, orimliga prestationskrav eller otrygghet som enbart medicinska och individuella problem, säger Rickard Bracken. 

Mer än siffror – unga kvinnors röster måste höras 

En central slutsats i rapporten är att unga kvinnor alltför sällan inkluderas i samtalet om sin egen psykiska hälsa. 

– Vi behöver bli bättre på att tala med unga kvinnor, inte bara om dem. Utan deras perspektiv riskerar vi att bygga vår förståelse på bristfälliga grunder. Vill vi skapa verklig förändring måste unga kvinnor vara med och forma både kunskapsunderlaget och lösningarna, säger Emma Hovén, forskare vid Uppsala universitet. 

Som en del av arbetet har Mind, WOMHER och UPIC haft en referensgrupp med ett tiotal unga kvinnor mellan 17 och 27 år. Deras perspektiv och erfarenheter är en viktig del av rapporten och ger en mer nyanserad bild av hur det är att leva som ung kvinna i dag. 

Lyssna och nyansera, för att agera rätt 

Mind lyfter också risken med en allt mer alarmistisk debatt, där en hel generation unga kvinnor ofta beskrivs som att den mår sämre än någonsin. En sådan generaliserande bild riskerar både att skapa en negativ självbild hos unga kvinnor och att osynliggöra de som brådskande behöver stöd. 

Faktorer som skolstress, ekonomisk otrygghet, digital press, kroppsideal och utsatthet för sexuellt våld spelar en avgörande roll i hur psykisk ohälsa uppstår. Det här behöver också lyftas in i synen på både problem och lösningar. Rapporten efterlyser därför ett bredare ansvarstagande från politik, skola, arbetsliv och civilsamhälle – och ett mer kunskapsbaserat förhållningssätt till frågan. 

– Att förbättra unga kvinnors psykiska hälsa handlar inte bara om bättre vård. Det handlar om att skapa ett samhälle där unga kvinnor kan känna trygghet, framtidstro och ha jämlika livsvillkor, säger Rickard Bracken. 

Ta del av rapporten 

Läs rapporten Mellan rubriker och verklighet – vad forskningen visar om unga kvinnors psykiska hälsa och vad som saknas. https://mind.se/om-mind/vart-arbete/rapporter/mellan-rubriker-och-verklighet 

Imorgon, den 17:e juni, sänder Mind ett webbinarium riktat till både allmänhet och yrkesverksamma, som vi lägger upp en inspelning av efteråt. Länk till inspelningen går också ut till alla som har anmält sig, vilket man kan göra här: https://mind.se/nyhet/webbinarium-hur-mar-unga-kvinnor/