Trots att metoden ger goda resultat och att kostnaderna för sjukfrånvaron är höga är det få kommuner i länet som erbjuder IPS – Individanpassat stöd till arbete, en insats som vänder sig till personer med psykisk ohälsa. Bristande kunskap bland kommunpolitiker och svårigheter att lösa finansiering är två orsaker till varför. Det visar en ny rapport från Mind, som nu vill se att staten garanterar finansiering för modellen.
– IPS-modellen ger goda resultat, är kostnadseffektiv och rekommenderas av Socialstyrelsen. Ändå erbjuds den av alltför få kommuner idag. Den nya socialtjänstlagens krav på kunskapsbaserade metoder gör det nu än mer angeläget att kommunerna i länet prioriterar IPS, säger Rickard Bracken, generalsekreterare på Mind.
Forskning visar att IPS är effektivare än andra metoder när det handlar om att hjälpa individer med allvarlig psykisk sjukdom att få och behålla en anställning. I insatsen ingår inte arbetsträningsprogram eller bedömning av arbetsförmåga, i stället betonas vikten av att snabbt söka arbete och komma ut i yrkeslivet.
En ny undersökning från Mind visar att endast 17 av 156 undersökta kommuner i landet erbjuder IPS på ett systematiskt sätt. I Västerbotten är det ingen av de studerade kommunerna som erbjuder alla delar av modellen. En kommun kan sägas arbeta inspirerat av IPS, medan en kommun uppger att de inte har tagit ställning till om de ska erbjuda insatsen. Resultaten visar att också att kunskapen om modellen är låg bland politiker i många kommuner. De kommuner i landet som erbjuder modellen pekar ut finansiering som en huvudsaklig utmaning.
Kostnaden för sjukskrivning, sjukersättning och aktivitetsersättning för de grupper som inte arbetade på grund av psykisk sjukdom uppgick förra året till 111 miljarder. Det finns alltså stora kostnader att spara in, samtidigt som tillvaron skulle förbättras för många av de drygt 235 600 människor som inte kunde arbeta på grund av sin psykiska ohälsa. Dessutom ställer den nya socialtjänstlagen, som träder i kraft 1 juli, högre krav än tidigare på att kommunerna ska erbjuda insatser som har bevisad effekt.
– IPS-modellen har starkt stöd i forskningen och är mer effektiv än vanlig arbetsrehabilitering. Nu behövs det behövs draghjälp från staten; regeringen måste säkerställa att det finns finansiering för insatsen, säger Rickard Bracken, generalsekreterare på Mind.
Länk till rapport: https://mind.se/ips
Fakta om IPS
IPS är en modell för att få människor med svårare former av psykisk ohälsa i arbete.
Grundtanken är att snabbt hitta ett arbete som matchar personens önskemål och kompetens, och utforma ett samlat stöd för att möjliggöra ett hållbart arbetsliv på den öppna arbetsmarknaden. Läs mer om modellen här.
Västerbottens län
Kommun |
Erbjuder kommunen IPS-insatser? |
Varför erbjuder kommunen inte IPS-insatser?
|
Är de IPS-insatser som kommunen erbjuder programtrogna? |
Storumans kommun |
Nej |
På grund av svårigheter att få till samverkan mellan olika aktörer|På grund av svårigheter att lösa bemanning för att kunna erbjuda IPS|På grund av bristande kunskap om IPS inom den egna organisationen |
|
Bjurholms kommun |
Nej |
På grund av svårigheter att lösa finansiering|På grund av svårigheter att lösa bemanning för att kunna erbjuda IPS|På grund av att andra insatser för aktuella målgrupper prioriteras i stället |
|
Dorotea kommun |
Nej |
På grund av svårigheter att lösa finansiering|På grund av bristande intresse från politiskt håll|Liten målgrupp i kommunen gör det svårt att motivera finansiering då det är en frivillig insats för kommunen. |
|
Mind är en ideell organisation som arbetar för att främja psykiskt välbefinnande och motverka självmord. Vi vill se ett samhälle där människor med psykiska besvär och psykiatriska diagnoser blir respekterade, får det stöd de behöver och där ingen tar sitt liv. Det strävar vi mot genom att sprida kunskap om psykisk hälsa, bedriva påverkansarbete och erbjuda olika former av medmänskligt stöd. Bland annat har vi en omfattande digital stöd- och kunskapsbank, Sveriges största forum inom psykisk hälsa och driver fyra stödlinjer som tillsammans tar emot 90 000 samtal per år.