Renhållningen i Lidköpings kommun har gjort plockanalyser av avfall från hushåll i Lidköping. Resultatet ska nu användas för att gå vidare i arbetet med att förbättra avfallshanteringen. Enligt avfallsplanen som antogs hösten 2011 ska vi i Lidköping arbeta för att minska mängden avfall och ta hand om det avfall som uppstår på bästa sätt ur miljösynpunkt.
Plockanalyserna gjordes i höstas genom att avfall samlades in från villahushåll och flerfamiljshushåll i Lidköping.
- Vi samlade in sammanlagt ett ton avfall, hälften från villor och hälften från flerfamiljshus, från olika områden i Lidköping, berättar Jan Westin, renhållningschef på Lidköpings kommun.
Analysen gjordes genom att avfallet sorterades in i minsta detalj och delas upp i 21 fraktioner som till exempel plast, papper, matavfall och elprodukter. Ett positivt besked från analyserna var att det inte var mycket farligt avfall i avfallet.
- Det är glädjande att se att det var så lite farligt avfall. Av allt vi samlade in var det bara ett fåtal artiklar som vi räknar som farligt avfall, till exempel lampor och småelektronik.
Plockanalyserna visade dock att villahushåll i Lidköping har större mängd avfall än villahushåll i övriga Sverige. Det är speciellt trädgårdsavfall som villor i Lidköping slänger mer av i hushållssoporna.
Matavfallet utgjorde 30 procent av soporna som analyserades. Utöver detta var det mest brännbart avfall.
- Det är bra eftersom det passar att elda i Värmeverket. Men det som vi skulle vilja ha utsorterat är förpackningarna av till exempel plast och papper. De ska egentligen inte vara i soporna och brännas utan lämnas till återvinning så att materialet kan användas igen. Det krävs mindre energi för att återvinna material än att tillverka nytt, säger Jan Westin.
Förutom plockanalyser har det även gjorts en utredning om hur vi ska göra med matavfall i framtiden. Det som utredningen har undersökt är bland annat:
- Hur andra kommuner gör
- Förutsättningarna för produktion av biogas
- Insamlingsstrategier; vad innebär det om man samlar in matavfall enbart från restauranger och storkök istället för från alla hushåll?
- Kapaciteten i regionen att ta hand om matavfallet
- Miljöpåverkan
- Vad kan man använda rötresten till?
- Styrmedel; hur vi kan motivera människor att vilja dela på sitt avfall
- Ekonomi
- Insamlingssystem; två kärl eller ett, olika färger på soppåsarna
- Kommunikation och medborgardialog
Utredningen och plockanalyserna ska nu fungera som underlag för fortsatta diskussioner under året om hur vi ska förbättra avfallshanteringen. Till exempel ska Renhållningen i maj anordna en utbildningsdag för politikerna i kommunen.
För mer information, kontakta Jan Westin, chef för Renhållningen i Lidköpings kommun, telefon 0510-77 00 76, jan.westin@lidkoping.se
Vår vision: Lidköping, en välkomnande och hållbar kommun. Vi lever ungefär som vi alltid har gjort, nära vattnet, jorden och varandra. En välkomnande och hållbar kommun. Vad innebär det egentligen? För oss i Lidköping är steget från vision till verklighet inte långt. Vi lever ungefär som vi alltid har gjort, nära vattnet, jorden och varandra. Det nya är nog mest att vi satt ord på hur och vad vi vill vara. Det är inte oviktigt i en tid av snabba samhällsförändringar, globalisering och miljöhot. Lidköping är helt enkelt en kommun där du alltid ska känna dig välkommen oavsett om du turistar, vill driva näringsverksamhet eller slå dig ner här för resten av livet. Det är ett synsätt som inte bara präglar kommunens verksamheter, utan också delas av oss som bor här. I Lidköping tycker vi om att träffas, diskutera och utbyta tankar. Hur ska man annars förklara att en stad av vår storlek har över 30 kaféer? Så var det det här med hållbarhet. Snart sagt varje kommun och företag säger sig verka för en långsiktigt hållbar utveckling. Det är fantastiskt att så många drar åt samma håll. Men det är också helt nödvändigt för att kommande generationer ska kunna få ett lika gott liv som vi har idag.