Framgångsrikt projekt ordnade slutkonferens i Lidköping – en startpunkt för nya samarbeten och nytänkande

Det var fokus på kunskapsutbyte och relationer när projektet ”Systematiskt stöd för industriell symbios – ett modellområde och lärdomar från Lidköping” ordnade slutkonferens i Lidköping på tisdagen. Symbios innebär i korthet att olika aktörer byter energi, kunskap eller materialflöden för att åstadkomma bättre hållbarhet. Det var också tydligt att projektet öppnat upp för konkreta framtida affärsmöjligheter, långsiktighet och en tydligare utveckling mot en alltmer cirkulär ekonomi.

Fakta om projektet

Projektet ”Systematiskt stöd för industriell symbios” har fokuserat på samverkan mellan företag eller företag och offentlig verksamhet. Resurser som en verksamhet inte behöver kan komma till nytta hos någon annan.

Slutkonferensen

Kommunalrådet Frida Nilsson, ordförande i Miljö- och klimatutskottet i Lidköping, hälsade välkommen.

– Vikten av hållbar utveckling har identifierats som en nyckelfråga för en bra framtid, sade hon. Vi i Lidköping vill vara med i den utvecklingen och det här projektet är ett bra verktyg för att jobba för omställningen mot en cirkulär ekonomi.

Drygt 50 personer hade kommit till slutkonferensen i Lidbeckska huset, som inleddes med att projektkoordinator Yvonne Träff reflekterade över projektet.

– Vi har sedan tidigare exempel på symbios i Lidköping. Lidköping Biogas kom till genom samverkan mellan kommun och företag. Genom att använda varandras kompetens, kontaktnät och erfarenhet kunde en världsunik anläggning för produktion av flytande biogas byggas i Lidköping. Restprodukter från företag i Lidköping blir en råvara för biogasanläggningen, som kan producera biogas till fordon och biogödsel till jordbruket. I projektet har vi fördjupat de symbiosrelationer som finns och letat efter nya symbiosmöjligheter.

– Under projekttiden har vi identifierat 26 olika fall av befintlig eller möjlig symbios, och det tycker jag ger stora möjligheter inför framtiden, sade hon.

Projektet har sedan starten 2018 sammanfört ett antal aktörer som inte annars skulle ha träffats. Syftet har varit att skapa nya arenor för dialog och att bygga relationer. Och just detta lyftes fram som något positivt i den första paneldebatten om vad projektet resulterat i.

– Den största nyttan vi har haft är att vi fått många nya kontakter, sade John Poulsen, VD för Fazer Kvarn, som deltagit i projektet. Vi har också fått ny kunskap genom den vetenskapliga höjd som projektet haft genom att Linköpings universitet har deltagit.

– Kommunen har varit en viktig aktör för att skapa detta forum, sade Johan Stern, teknisk chef på Gunnar Dafgård AB. Det har varit värdefullt med den struktur som projektet inneburit.

– Projektet har varit viktigt för att få kunskap om de flöden som finns i ett samhälle, sade Pernilla Bratt, VA-chef på Lidköpings kommun. Jag ser inte den här dagen som en slutkonferens, utan snarare som en startkonferens för fortsatt samarbete.

Under programpunkten ”Reflektioner kring vilka värden som projektet skapat” så talade bland andra Fredrik Indebetou, VD för WA3RM, ett företag i Lund som är specialiserat på restströmmar.

– Det finns stora restflöden här i Lidköping, konstaterade han. Och en reflektion jag gör är att den karta vi har i dag i framtiden kommer att ritas om.

– Tillgång till mark och en vilja att göra något är central för fortsatt utveckling. Det finns stora möjligheter att skapa nya verksamheter, men också att förbättra befintliga processer.

Murat Mirata, universitetslektor på Linköpings universitet, har varit en central person i projektet, inte minst genom att tillföra nya perspektiv.

– Det är viktigt att fortsätta stärka relationerna mellan regionala aktörer, sade han. Och så behöver vi en klar struktur i hur man går från idé till handling. Vi måste skapa supportmekanismer som hjälper till att göra de framsteg som behövs.

Efter lunchen talade Evalena Blomqvist, forskare på RISE som är ett statligt forskningsinstitut som samverkar med näringsliv och universitet.

– Materialförbrukningen i världen ökar och det är helt enkelt oetiskt, sade hon. Den största klimatpåverkan vi har i världen är den ohållbara materialanvändningen. Och detta är inte en utmaning, det är ett problem som måste lösas.

Under eftermiddagen talade även Peter Carlsson, symbiosutvecklare på Sotenäs kommun, om hur man arbetat där med att framgångsrikt stödja näringslivet. Dagen avslutades sedan med en till paneldebatt om hur industriell och urban symbios kan utvecklas på lokal, regional och nationell nivå.

– Det är ganska tydligt att fortsatt fokus på ekonomisk tillväxt inte är förenat med hållbar utveckling, sade Magnus Fredricson, strateg för hållbar samhällsutveckling på Skaraborgs kommunalförbund. Min uppfattning är att det stora värdet med att jobba med symbios är att vi kan fortsätta ha kvar en planet och det är bråttom.

– Kommunen ska vara möjliggörare och skapa samverkan, sade kommunalrådet Frida Nilsson. Det handlar om ett tydligt ledarskap.

Yvonne Träff, som också är miljöstrateg på Lidköpings kommun, var nöjd med dagen.

– Vi har haft uppfattningen att projektdeltagarna har uppfattat projektet som positivt, och det har vi fått bekräftat här i dag. Jag ser också den här dagen som en start för något nytt och ser fram emot en fortsatt samverkan mellan Lidköpings kommun och företagen.

Följande aktörer har deltagit: Lidköpings kommun, Linköpings universitet, Gasum Lidköping, Fordonsgas AB, Lantmännen Reppe AB, Gunnar Dafgård AB, Fazer kvarn och WA3RM AB, som är ett företag i Lund som är specialister på att kartlägga restströmmar.

Projektet har finansierats av Vinnova, Sveriges Innovationsmyndighet.