​Riksting vill säkra framtid för västerländsk konstmusik

23 mars samlas konstmusikens aktörer, politiker och företrädare för media för att diskutera hur vi kan stärka den klassiska musikens position i samhället och dess betydelse för enskilda individer. Årets program består av en rad spännande punkter, däribland ett brännande panelsamtal med samtliga riksdagspartier om musiklivet efter pandemin.

Kulturpolitiska talespersoner från samtliga riksdagspartier har bjudits in för att reda ut frågorna som är på alla musikers läppar. Hur tror de att musiklivet kommer att se ut efter pandemin? Och vad händer med frilanskompetensen? Vilket typ av stöd kan utövande musiker väntas få för en återstart?

– Pandemin har tydligt visat hur sårbart musiklivet är och hur beroende aktörerna är av varandra. Den har också satt blixtbelysning på de problem med återväxt, resurser och kompetenser som musiklivet brottas med. Politiken måste säkra långsiktiga lösningar och borga för ett snabbt öppnade för konserter med publik, säger Mikael Brännvall, VD för Svensk Scenkonst.

Riksdagspartierna svarar för musiklivet efter pandemin

Samtliga riksdagspartier kommer finnas representerade.

Medverkande:

Christer Nylander (L)

Vasiliki Tsouplaki (V)

Viktor Wärnick (M)

Lawen Redar (S)

Per Lodenius (C)

Aron Emilsson (SD)

Roland Utbult (KD)

Pernilla Stålhammar (MP)

Andra frågor årets Riksting driver:

Alla barn ska ges möjlighet att utveckla sin sångröst.

Återupprättande av musikundervisningen i skolan.

Nationella satsningar för att stärka återväxten bland blåsmusiker.

– Att skapa förutsättningar för barns tillgång till sin röst och till sång borde vara en självklarhet i ett demokratiskt samhälle, säger Susanne Rydén, preses för Kungl. Musikaliska Akademien. Under Riksting kommer hon att samtala med Gunilla Svantorp (S), ordförande i riksdagens utbildningsutskott och gruppledare för S i utskottet, och Kristina Axén-Olin (M), andra vice ordförande i utbildningsutskottet, om vad som händer med våra barns utveckling när musiken och sången får allt mindre plats i skolan.

Konstmusik - en tusen år gammal tradition

Med Rikstinget vill man värna om konstmusikens djupa rötter som återfinns i nästan alla musikkulturer. Den västerländska konstmusiken och dess undervisning går tillbaka till 1000-talet och de flesta musikerna verksamma inom andra genrer har lärt sig att spela och sjunga genom just konstmusikens traditioner. Det var på Kungl. Musikhögskolans rektor Helena Wessmans initiativ att genomföra det första Rikstinget 2016.

– Jag hade länge sett hur den västerländska konstmusiken marginaliserades i medierapporteringen, i skolans musikundervisning och i politiska beslut. Konstmusiken har en stor publik och många skickliga aktörer, svenska orkestrar, kammarensembler och solister som internationellt sett håller mycket hög kvalitet, men kunskapen hos den breda allmänheten minskar, säger Helena Wessman. Därför är det viktigt komma samman och skapa uppmärksamhet kring den västerländska konstmusikens och hela musiklivets frågor.

I år genomförs Rikstinget för femte gången, denna gång i digital tappning. Alla deltagare kommer kostnadsfritt kunna följa eventet direkt från Kungl. Musikhögskolans Kungasal från sin egen dator. Riksting för västerländsk konstmusik arrangeras av Kungl. Musikhögskolan i samarbete med Kungl. Musikaliska Akademien och Svensk Scenkonst.