Samband mellan kortare arbetstid, förbättrad hälsa och ökad arbetsförmåga

Nya forskningsresultat visar samband mellan arbetstidsförkortning och förbättringar vad gäller hälsa och arbetsförmåga.

I studien uppvisade deltagarna minskad arbetsrelaterad stress, lägre grad av utmattning och en högre upplevd produktivitet. Resultaten var statistiskt signifikanta men uppmättes generellt med små effektstorlekar.

– Vi ser goda resultat på hälsa, säger Lena Lid Falkman vid Karlstads universitet. Men lika viktigt är resultaten om ökad arbetsförmåga och problemlösningsförmåga. Inte bara mår medarbetare bättre efter en period med kortare arbetstid, utan man jobbar också bättre. På köpet är medarbetarna dessutom lyckligare.

Forskningen visar även att arbetstidsförkortningen fungerade som en drivkraft för organisatoriska förbättringar. Flera verksamheter genomförde förändringar i arbetsprocesser som tidigare inte blivit av. Deltagarna rapporterade dessutom ökat socialt utbyte både på arbetsplatsen och i privatlivet.

Resultaten bedöms vara särskilt relevanta för verksamheter med hög arbetsbelastning eller där ohälsotalen är höga. Forskarna betonar samtidigt att fler och större studier behövs för att kunna dra slutsatser på samhällsnivå.

– Våra resultat visar positiva samband mellan arbetstidsförkortning, återhämtning och arbetsförmåga, säger Siri Jakobsson Störe, vid Karlstads universitet. Men det är viktigt att sätta det i perspektiv. Många tidigare studier, liksom vår, är små och saknar kontrollgrupp, och deltagande organisationer har ofta valt att vara med, vilket kan påverka resultaten. För att kunna uttala sig mer generellt om effekter på samhällsnivå behövs större, kontrollerade studier.

I somras publicerade forskarkollegorna vid Boston College en vetenskapligt granskad artikel på ett större urval av medarbetare samt kontrollgrupper. Resultaten stämmer överens med de som nu gjorts i Sverige; hälsa och arbetsförmåga kan bli bättre med kortare arbetstid.

Rapporten från Boston College

Den svenska forskargruppen planerar nu vidare studier om hur smartare arbetsmetoder, digitalisering och normer kring arbetstid påverkar både effektivitet och välmående. Verksamheter som vill delta i kommande projekt kan anmäla intresse. Deltagande kräver en grupp om minst sex personer som under en period arbetar 80 procent av ordinarie arbetstid.

Lena Lid Falkman i SvT

Fakta

Under sex månader har elva verksamheter i Sverige och Norge testat arbetsveckor enligt 100:80:100™-modellen: 100% lön med målet att bibehålla 100% produktivitet och värdeskapande, på 80% av arbetstiden. Studien omfattar verksamheter från offentlig, privat och ideell sektor - allt från vårdenheter, energibolag och socialförvaltning till konsultbyråer och ideella verksamheter.

Studiens syfte och upplägg

Under sex månader har elva verksamheter i Sverige och Norge testat arbetsveckor enligt 100:80:100™-modellen: 100% lön med målet att bibehålla 100% produktivitet och värdeskapande, på 80% av arbetstiden. Studien omfattar verksamheter från offentlig, privat och ideell sektor - allt från vårdenheter, energibolag och socialförvaltning till konsultbyråer och ideella verksamheter. Studien genomfördes i samarbete mellan Karlstads universitet, Boston College, 4 Day Week Global, The Rework och PaceLab. 

Datainsamlingen omfattade 269 medarbetare i förmätningen och 212 i eftermätningen, 77 djupintervjuer och 31 dagboksskrivare.

Huvudresultat

Hälsa och välmående

Stress minskade med 19% (från 3,2 till 2,6 på femgradig skala). Sömnkvaliteten förbättrades med 24 minuter längre sömn per natt (från 6,6 till 7,0 timmar), och sömnsvårigheter nästan halverades. Andelen som aldrig upplevde ångest ökade från 46,5% till 64,6%. Både psykisk hälsa (3,1 → 3,7) och fysisk hälsa (3,1 → 3,5) förbättrades signifikant.

Produktivitet och arbetsförmåga

Upplevd produktivitet ökade med 13% (från 7,1 till 8,0 på tiogradig skala) och arbetsförmåga med 10% (från 7,1 till 7,8). Arbetsintensiteten förblev oförändrad – inget ökat tempo trots 20% kortare arbetstid. Arbetstillfredsställelsen ökade med 8% (från 3,9 till 4,2). Alla fem mått på kreativitet och innovation visade signifikanta förbättringar.

Livskvalitet och work-life balance

Nöjdhet med livet just nu ökade med 25% (från 6,3 till 7,9), och allmän känsla av lycka ökade från 6,3 till 7,9. Nöjdhet med tid för fritidsaktiviteter ökade med 44% (från 5,5 till 7,9), och energi för familj och vänner ökade med 22% (från 3,2 till 3,9). Förmågan att kombinera arbete med socialt och personligt liv förbättrades från 3,9 till 4,8.

---