Grästorp har klimatmål för de offentliga måltiderna

Det saknas nationella klimatmål för den svenska livsmedelskonsumtionen, men flera kommuner har ändå klimatmål för de offentliga måltiderna, visar Livsmedelsverkets kartläggning. En av de kommunerna är Grästorp.

Grästorps kommun har antagit ett antal klimatlöften, bland annat att man ska mäta matsvinnet i offentlig verksamhet, och att man beräknar klimatpåverkan från maten i offentlig verksamhet.

"Först och främst handlar det om politisk styrning och målsättningar, och vi arbetar med flera mål parallellt. Uppföljning av måltidernas klimatpåverkan, att minska matsvinn, och med vegetarisk mat," berättar Åsa Carlstein, måltidschef i Grästorps kommun.

En viktig del av klimatmålet handlar om hur mycket och vilket slags kött man konsumerar. Sedan målet sattes har kostenheten infört Veckans VEGGO som alternativrätt i förskolan. Det ger barnen en möjlighet att provsmaka nya rätter i sin egen takt. Forskning visar att de flesta barn under en utvecklingsperiod har det som kallas neofobi - rädsla för det nya/okända - men att se samma rätt varje dag ökar chansen för att de till slut vågar smaka, och efter ett antal gånger förhoppningsvis börjar uppskatta det nya.

Av samma anledning har man infört månadens grönsak i förskolorna och i åk F-3. Där ges barnen och eleverna tillfälle att se och smaka en grönsak i många olika skepnader; naturell, kokt, stekt, friterad, picklad och så vidare. Pedagogerna använder ibland månadens grönsak i pedagogiken på ett lekfullt sätt - ett exempel på samverkan mellan bildningsverksamheten och måltidsverksamheterna.

Och arbetet ger effekt, då man ligger precis i linje med politikens uppsatta klimatmål på 1,7 kg Co2/kg inköpta livsmedel, med en fördelning som väl motsvarar ambitionerna för de olika verksamheterna.

Förskolans mat hamnar på 1,4 kg Co2/kg inköpta livsmedel, grundskolan på 1,7 kg och äldreomsorgen på 1,9 kg.

"De yngsta barnen är lättast att påverka till matvanor som gynnar både klimat och andra miljöaspekter. Att det är mat som är bra för hälsan kommer på köpet. Grundskolan ligger på mål, och äldreomsorgen ska inte bidra nämnvärt i det här arbetet," säger Åsa.

Sedan tidigare arbetar man med att minska matsvinnet, och tänker klokt kring hur mycket mat man lagar till och ställer ut i matsalarna. Kockarna har koll på vad måltidsgästerna gillar, och mäter och kartlägger hur mycket mat som går åt, då en viktig faktor i klimatarbetet är just produktionsplanering.

"Det är ett helhetsarbete som vi gör tillsammans, från uppsatta mål till färdig måltid." avslutar Åsa.