På väg till Island – om det bohuslänska sillfisket på Island

Drivgarnsfisket efter storsill vid Island är en epok i Bohusläns fiskehistoria. Det Bohuslänska islandsfisket kom igång på 1920-talet och tog slut på 1960-talet. Fisket bedrevs 3 månader om året när sillen var som fetast. Som mest var det ett 80-tal båtar från Bohuslän som begav sig till Island för att fiska sill. Utställningen ”Bohuslänska Islandsfisket” visas 13 feb–8 maj på Bohusläns museum.

För männen som gav sig av var det tuffa månader till sjöss. Ur besättningens dagbok på båten Diamant från Grundsund:

”Söndagen den 1 augusti. Fick 36 tunnor i det senaste draget. Skar mig i pekfingret så nu är jag omplåstrad på alla fingrarna och det läker inte i detta saltvatten. Det svider och känns allmänt obehagligt. Nu har vi satt garnen igen, men nu är det alldeles bleke så vi får köra ut garnlänken. /…/ Åh, om man vore hemma med full last istället för att ligga i en fuktig skans långt bort i Nordatlanten.”

Motorseglaren Rudolf från Edshultshall var den förste bohuslänningen att ge sig av till Island. Därefter följde Gullmaren, Tova I och Rose-Marie. Det Bohuslänska islandssillfisket kom igång på 1920-talet och tog slut på 1960-talet. Fisket bedrevs tre månader om året när sillen var som fetast. Båtarna åkte iväg i juli och kom tillbaka i september. De som fiskade sill ägnade sig annars ofta åt fraktfart men det var bättre förtjänst att fiska sill på sommaren. Från 1920-talet till slutet av 1960-talet var det som mest ett 80-tal båtar från Bohuslän som varje år under de tre sommarmånaderna begav sig till Island för att fiska sill. Till fisket användes fraktskutor som under en lyckad fiskesommar kunde rymma upp till 1 000 stycken tunnor fulla med sill.

Alla fiskade på kontrakt med grossister eller konservfabriker. Den isländska sillen var stor och fet vilket var en fördel på konservfabrikerna. Många länder fiskade utanför Island men till slut upprättade Island en tre milsgräns. Närmare än så fick man inte fiska. Allt arbete med fisken fick också göras på skutorna d.v.s. sillen skulle saltas och läggas i kryddblandning. Fisket skedde framförallt med drivgarn. 1968 tog sillen slut p.g.a. av överfiske.

Sillen har en speciell plats i Bohusläns historia. Totalt har Bohuslän tagit sig igenom åtta sillperioder, den sista tog slut 1898. Sillperioderna medförde ett rejält ekonomiskt uppsving. Mellan sillperioderna höll sig sillen oftast till långt från Bohuslänska kusten och var då svår att komma åt med de fiskemetoder som användes före 1800-talets slut.

Bohusläns museum har producerat utställningen i samarbete med Bohusläns Islandsfiskares förening och Skärhamns hembygdsförening. Besökarna får se båtmodeller, drivgarn, silltunnor, film och fotografier från Islandsfisket.

Utställningen invigs lördag 13 februari kl.13. Ordförande för Bohusläns Islandsfiskares förening, Stig Selander, inviger utställningen.

Museipedagog Jan Uddén visar utställningen: onsdagar kl. 13; 24/2, 29/3, 23/3, 6/4, 20/4, 4/5

Plats: Nedre Galleriet, Bohusläns museum

För mer information om utställningen kontakta

Sofie Henryson Rudvall
Utställnings- och programantikvarie
Bohusläns museum
sofie.henrysonrudvall@bohuslansmuseum.se
076-94 94 163

Bohusläns museum är ett av Sveriges mest välbesökta regionala museum med ca 300 000 besökare per år. Våra profilområden är kusten, Bohuslän som gränsland och samtidskonst. Vi är ett levande kulturcentrum med ett stort programutbud, föreläsningar, musikaftnar, temadagar och spännande utställningar som ger dig många anledningar till återbesök.