Den 1 juni började EU:s nya regler kring upphandling av fordon och transporter att gälla i Sverige. Direktivet sätter lägstanivån på det antal ”rena” miljöfordon som måste upphandlas. Men det är en ganska snårig lagstiftning som upphandlaren behöver sätta sig in i.
Nästan ett år efter att i stort sett samtliga övriga EU-länder implementerade CVD, Clean Vehicles Directive, var det 1 juni dags för Sverige att få en ny lag för upphandling av fordon och transporter. Något förenklat ställer lagen krav på att offentlig sektor måste upphandla en viss andel ”rena” fordon till sina verksamheter. Det handlar om inköp av lätta och tunga fordon till den egna verksamheten, men också om upphandling av transporttjänster såsom kollektivtrafik med stadsbussar, leveranser och utdelning av paket och post, sophämtning samt taxitjänster såsom sjukresor, skolskjuts och färdtjänst.
- Det är en ganska snårig lagstiftning med olika definitioner för vad EU i det här sammanhanget betraktar som ett ”rent” fordon, säger Ulf Troeng som är sakkunnig för styrmedel och upphandling på BioDriv Öst.
BioDriv Öst jobbar med att stötta kommuner och regioner i Mälardalsområdet i deras omställning till fossilfria transporter och har gjort en djupdykning i vad de nya reglerna innebär. Det har bland annat resulterat i ett faktablad med överskådlig information för upphandlande parter.
- Jag tycker att de nya reglerna är bra och att de går i linje med den omställning som behöver ske och som redan påbörjats. Clean Vehicles Directive leder till att vi får en högre lägstanivå och till att upphandlare tvingas ställa högre krav i upphandlingarna.
Ulf Troeng menar att Clean Vehicles Directive överlag är väldigt el-positivt, men säger att det inte finns några krav på att samtliga fordon ska vara eldrivna. För upphandling av lätta fordon styr lagen mot el- och vätgasdrivna fordon, medan det för tunga fordon styr mot samtliga förnybara alternativ. Därmed finns stora möjligheter att ställa krav på mer förnybart i transporterna utöver lagkraven. Dessutom får upphandlare möjlighet att analysera vad som passar bäst utifrån de förutsättningar som finns i närområdet, exempelvis genom att ”fylla på” med biogasfordon.
En fråga som dock fortfarande hänger i luften är hur offentliga aktörer ska rapportera att lagkraven efterlevs, samt vem som kommer att ha ansvar för uppföljningen. Infrastrukturdepartementet hoppas dock att bestämmelser för rapportering och uppföljning blir klara under hösten 2022.
Så vad behöver den som står inför en upphandling tänka på för att klara de nya lagkraven?
- Ställ krav på tillräckligt många el- och vätgasfordon för att klara lagkraven i den aktuella upphandlingen. Formulera sedan kraven så att resterande fordon i så hög utsträckning som möjlighet är miljöfordon enligt den svenska definitionen, vilket främjar även biogasfordon. Kraven på fordon bör också kompletteras med krav på en så hög andel förnybart drivmedel som möjligt, vilket gör att även fordon som körs på etanol eller biodiesel premieras, avslutar Ulf Troeng.
Projekt Förnybart i tanken stöttar omställningen till en fossilfri fordonsflotta med fokus på tung trafik. Projektet finansieras av EU:s regionala utvecklingsfond, Region Jämtland Härjedalen, Länsstyrelsen i Västernorrland, Region Västernorrland och Biofuel Region.
BioFuel Region är en medlemsägd icke-vinstdrivande organisation. Vi bidrar till en fossilfri fordonsflotta och en utvecklad bioekonomi genom att initiera, koordinera och samverka i projekt. Våra medlemmar finns i de fyra nordligaste länen och vi samarbetar med offentlig sektor, näringsliv samt forskning och utveckling. Finansieringen sker via medlemsavgifter, regionala medel och projektmedel och idag arbetar åtta personer i Umeå.