Norra Sverige gör sin röst hörd i EU

Bakgrund

Åsa Ågren Wikström (M) är ansvarig rapportör för Regionkommitténs yttrande över LULUCF- Land Use and Land Use Change and Forestry och ESR -Effort Sharing Regulation. Dessa båda lagar ingår i EU:s ”Fit- for 55” paket som syftar till att EU ska nå nettoutsläppsminskningar med 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivåer. Eva Fridman, Bio Fuel Region är utsedd som expertstöd till Åsa i arbetet. Yttrandet lämnades för översättning den 7 februari och kommer att förhandlas under våren för att slutligen antas av Regionkommittén den 27–28 april.

Åsa Ågren Wikström är kritisk till förslaget och i hennes yttrande föreslås istället:

1. Det övergripande EU-målet sätts till 225 miljoner ton CO₂ ekvivalenter till 2030, vilka fördelas enligt nuvarande princip. Dessutom ska varje medlemsstat senast i juni 2024 inkomma med ytterligare landsvisa bidrag till ett ökat mål som baseras på ländernas faktiska potential att öka sin kolinlagring. Det nationella bidraget ska även innehålla information och mål om att sänka utsläppen eller öka upptaget av växthusgaser från åkermark, gräsmark och våtmarker i relation till de rapporterade värdena för 2016, 2017 och 2018.
2. Yttrandet ger förslag på hur man kan balansera LULUCF som kolsänka och för miljöhänsyn med substitution och brukande av skogen.
3. Yttrandet säger nej till en gemensam sektor med jordbruk och menar att en sådan riskerar att utsläpp från jordbruksmark i ett land förväntas kompenseras av upptag på skogsmark i ett annat land. Det viktigaste är att jordbruket jobbar med sina egna utsläppsminskningar.
4. LULUCF är ett rapporterings- och redovisningsramverk för koldioxidutsläpp och -upptag i koldioxidpooler och bör tillhandahålla en vetenskapligt baserad robust och fullständig redovisning av markens kolflöden. Förordningen bör inte utvidgas till att omfatta övervakning och rapportering under andra politikområden, som regleras i annan lagstiftning.
5. Nej till krav på enbart fjärranalys baserade system så kallad wall-to-wall mapping, på grund av risken för systematiska fel. Den stickprovsbaserade skattningen som görs i till exempel Riksskogstaxeringen i Sverige ska fortsatt vara tillåten.

Huvudpunkter i förslag till ändrad förordning för LULUCF

I kommissionens förslag för LULUCF sätts ett övergripande EU-mål på 310 miljoner ton CO₂ ekvivalenter till 2030. Det övergripande målet delas upp på medlemsstaterna och Sveriges del föreslås bli 47,3 miljoner ton, vilket är knappt en sjättedel av totalen. När medlemsstaterna rapporterade in sina bidrag till LULUCF 2021 låg den totala siffran på 266,2 miljoner ton CO₂ ekvivalenter och Sveriges del var 37,25 miljoner ton, vilket motsvarar 14 procent. För att Sverige, på så kort tid som 8 år, ska kunna uppfylla det nya målet krävs enligt beräkningar av bland annat Skogsindustrierna och LRF att avverkningsnivåerna måste minska med cirka 15 procent. I fördelningen av bördan mellan medlemsstaterna har kommissionen dessutom inte tagit hänsyn till vilka potentialer medlemsstaterna har för att höja sitt upptag av kol. Sverige som under mer än 100 år bedrivit ett aktivt skogsbruk nyttjar redan idag drygt 90 procent av markens produktionsförmåga. Detta kan man se om man jämför faktisk tillväxt på marken med markens bonitet (Skogsdata 2021).

Den andra stora föreslagna förändringen är att utvidga LULUCF-förordningen med de utsläpp av metan och lustgas från jordbruk och kreatursskötsel som idag regleras under ESR. Kommissionen skissar på en ny AFOLU-sektor (Agriculture, Forestry, Other Land Use) som skulle införas 2031 och redan till 2035 uppnå klimatneutralitet. Tanken är att den fortsatta ökningen av kollagren i skogen och långlivade träprodukter skulle neutralisera de fortsatta nettoutsläppen från i första hand jordbruket.