Hur många laddbara bilar kan vi förvänta oss i norra Sverige 2030? Hur många publika laddplatser behöver man bygga för att skapa en väl utbyggd laddinfrastruktur i norr? Klarar det befintliga elnätet av den ökade belastningen? Och vad kommer det att kosta?
För att få bättre koll på hur stor utmaning utbyggnaden av en laddinfrastruktur för laddbara fordon i norra Sverige är anlitade vi åtta ambitiösa energiteknikstudenter från Umeå universitet. Uppdraget var att utvärdera hur man dimensionerar en väl utbyggd laddinfrastruktur och att uppskatta hur väl elnätet klarar av den ökade belastningen.
De kallade uppdraget för Vision 2030 och utgick från följande grundvillkor som baseras på Fossilfri fordonsflotta-utredningen och EUs rekommendationer för rekommenderat antal publika laddplatser per laddbart fordon:
Mer än halvvägs mot målet
Studenterna bedömde att målet om 30% laddfordon blir svårt att nå i de fyra nordligaste länen - år 2015 var det bara i storleksordningen 1000 laddbara fordon i norr. Lösningen blev att utgå ifrån detta och att antalet laddbara bilar ökar i samma takt som hela Sveriges fordonsflotta behöver ställa om för att nå 30% till 2030. Resultatet för område norr blir då drygt 17% laddbara bilar - vilket motsvarar ungefär 85 000 laddbara bilar. Här är studenternas förslag på placering av snabbladdare för god täckning i Norrbotten:
För att etablera en väl utbyggd laddinfrastruktur i norra Sverige behöver det byggas ca 8500 publika laddplatser för dessa. Studenterna föreslår följande fördelning, som motsvarar förhållandet i Norge och Tyskland som idag har en mer utbyggd laddinfrastruktur.
Laddartyp | Antal | Andel [%] |
Normalladdare (AC) | 5807 | 69 |
Semisnabba laddare (AC) | 1630 | 19 |
Snabbladdare (DC) | 1015 | 12 |
Relativt billigt
Men kostnaden då - blir inte det där jättedyrt? Nej det blir inte så farligt mycket investeringskostnad, inte minst med tanke på att detta är en väl utbyggd infrastruktur för vägtrafik i fyra län som är nödvändig för 85000 fordon. Med utgångspunkt från dagens kostnader blir detta totalnotan för norra Sverige.
Laddartyp | Kostnad [MSEK] |
Normalladdare (AC) | 48 |
Semisnabba laddare (AC) | 26 |
Snabbladdare (DC) | 331 |
Totalt | 405 |
Utslaget på de 15 år som investeringen ska ske på så innebär det ca 30 miljoner kronor per år - fördelat på fyra län. Vilket väl få anses vara en spottstyver när det kommer till infrastruktur för vägtrafik. Mindre än en halv miljard skapar alltså en väl utbyggd laddinfrastruktur och goda förutsättningar för laddbilar i norr - framtidssäkrat till 2030. Inte illa.
Väl dimensionerat elnät
När det gäller elnätets kapacitet är studenternas bedömning att den på många sätt har stor kapacitet att ta hand om det behov av laddning som uppstår när mer än en sjättedel av fordonsflottan är laddbara fordon. Stora delar av elnätet är utbyggt och dimensionerat för en stor andel hus med direktverkande el som uppvärmning - vilket i dagsläget innebär en överdimensionerad kapacitet långt ute i elnätet. Simuleringar av samtidig laddning där 17% av hushållen har laddbart fordon, visar att transformatorstationer både i innerstad, bostadsområden och i mindre orter har god kapacitet att ta hand om laddbehovet 2030.
Ett stort tack till våra energiteknikstudenter; Jessica Åhlund, Jakob Skarin, Erik Zäll, Per Gunnarsson, Klas Helin, Henrik Näslund, Johan Smedh och Jonas Stenberg, för en utmärkt utförd studie.
För mer resultat och detaljer om hur studien genomfördes - Läs hela rapporten här.
BioFuel Region är en medlemsägd icke-vinstdrivande organisation. Vi bidrar till en fossilfri fordonsflotta och en utvecklad bioekonomi genom att initiera, koordinera och samverka i projekt. Våra medlemmar finns i de fyra nordligaste länen och vi samarbetar med offentlig sektor, näringsliv samt forskning och utveckling. Finansieringen sker via medlemsavgifter, regionala medel och projektmedel och idag arbetar åtta personer i Umeå.