EU:s plastavgift är en årlig avgift som medlemsländerna betalar baserat på mängden icke återvunnen plastförpackning inom landet. Syftet är att skapa ekonomiska incitament för minskad plastanvändning och ökad återvinning – men avgiften betalas i dag ut av staten genom budgeten och inte av plastproducenterna.
Fastighetsägarna Sverige och Avfall Sverige
Sverige betalade 2024 runt 2,7 miljarder i form av en avgift till EU för icke återvunnen plast. I praktiken är det en direkt subvention av fossila produkter som helt finansieras av skattebetalarna. Fastighetsägarna Sverige och Avfall Sverige presenterar nu ett gemensamt förslag till regeringen och Naturvårdsverket om att införa en producentfinansierad modell för Sveriges EU-plastkostnad. Vi vill stärka miljöstyrningen för klimatet genom att minska plastanvändningen och se till att kostnaden hamnar hos dem som orsakar den – så fungerar inte plastavgiften idag och det vill vi ändra på.
Plastavgiften till EU styr fel – förorenaren skall betala
Nuvarande modell strider mot principen om att förorenaren ska betala, en grundpelare i både svensk och europeisk miljöpolitik. Den globala plastproduktionen har ökat från 2 miljoner ton 1950 till 475 miljoner ton 2022. Om inga ytterligare åtgärder vidtas beräknas den stiga till 976 miljoner ton år 2050 och 1,2 miljarder ton år 2060. Den främsta orsaken till ökningen är att den minskade efterfrågan på fossil energi gör att tillverkning av plast blir ett nytt sätt för olje- och fossilgasindustrin att skapa lönsamhet i sin ohållbara utvinning av fossila energikällor. Den ökade plastanvändningen och att stora mängder plast bränns eller deponeras, leder till utsläpp och ökade kostnader för såväl fastighetsägare som kommuner och fjärrvärmekunder. Den skattefinansierade plastsubventionen innebär att jungfrulig fossil plast blir ännu billigare och att återvunnen plast inte kan konkurrera eller har någon efterfrågan, vilket får till följd att Europas plaståtervinnare går i konkurs.
EU kommissionen har dessutom föreslagit att plastavgiften ska höjas från dagens 0,80 euro till 1 euro per kilo icke återvunnen plast och därefter indexeras från 2028. Utan en reform riskerar svenska skattebetalares kostnader därför att fortsätta öka kraftigt.
Vårt förslag för minskad plastanvändning - producentansvar
En producentfinansierad modell skulle:
Regeringen måste komplettera Naturvårdsverkets pågående utredningsuppdrag
Regeringen gav i juli 2025 Naturvårdsverket i uppdrag att analysera möjligheterna att samordna insamlingen av förpackningsavfall med insamlingen av annat kommunalt avfall samt att se över ersättningsmodeller mellan aktörer. Fastighetsägarna Sverige och Avfall Sverige anser att detta uppdrag bör kompletteras.
För att minska plastens klimatpåverkan och styra rätt uppmanar vi därför regeringen att:
Skrivelse till Naturvårdsverket och Klimat- och näringslivsdepartementet bifogas.
Avfall Sverige är kommunernas branschorganisation inom avfallshantering. Det är våra medlemmar som ser till att avfall tas om hand och återvinns i alla landets kommuner. Vi verkar för en hållbar och innovativ avfallshantering där vi samverkar med andra utifrån vårt samhällsansvar. Vår vision är en framtid utan avfall. Därför påverkar, utvecklar och samverkar vi för en framtid där avfall förebyggs, återvinns och ses som en resurs.