Många förlorare när pappersproducenterna slipper sitt ansvar

Trots massiv remisskritik ämnar regeringen idag fatta beslut om att upphäva producentansvaret för returpapper. Istället läggs ansvaret för insamling och återvinning av gamla dagstidningar, reklamblad och andra trycksaker på kommunerna. Hushållen och kommunerna kommer att få betala, men beslutet riskerar även att slå hårt mot miljön.

– Regeringens besked innebär att vi överger den miljörättsliga principen om att förorenaren ska betala, vilket producentansvaret är ett tydligt uttryck för. Beslutet innebär ett avsteg från arbetet mot en cirkulär ekonomi och de globala hållbarhetsmålen. Om det skrotade producentansvaret för returpapper ska ses som en modell för framtiden finns det all anledning att vara orolig, säger Lars Stjernkvist, ordförande Avfall Sverige.

– SKR och Avfall Sverige har efterfrågat en dialog med regeringen för att hitta en lösning som både förenklar återvinningen och möter mediernas problem. Istället väljer regeringen att köra över kommunerna, utan att överhuvudtaget förankra sina förslag. Det blir dyrt för hushållen och är dessutom ett vågspel om miljön, säger Anders Knape, ordförande för SKR.

Enligt regeringen är syftet med beslutet att lösa de ekonomiska utmaningar som många tidningar står inför, men det problemet kräver helt andra åtgärder. Upphävandet av producentansvaret leder till dyra dellösningar för insamling och återvinning av returpapper, förpackningar och matavfall från hushållen. I slutänden drabbas medborgarna genom en generell höjning av avfallstaxan och en krångligare återvinning. Dessutom utgörs nästan hälften av returpappret idag av reklam. 

– Varför regeringen väljer att låta kommunerna och medborgarna betala notan för att ta hand om detta många gånger oönskade material, dessutom från kommersiellt starka aktörer, ställer vi oss helt oförstående till, säger Lars Stjernkvist 

Ett stort antal tunga remissinstanser, såsom Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, SKR tillsammans med Avfall Sverige, samt en lång rad kommuner och bygg- och bostadsorganisationer har avstyrkt regeringens förslag i sina remissvar. 

Fakta
Redan 2022 ska ett nytt insamlingssystem för gamla dagstidningar, reklamblad och andra trycksaker finnas på plats. Beräkningar från Avfall Sverige visar att det kommer att kosta ett genomsnittligt hushåll mellan 150 och 250 kronor per år, i glesbygd kan räkningen sluta på drygt 500 kronor.

Regeringens förslag saknar konsekvensanalys och skapar många frågor:
• Hur ska kommunerna på ett år kunna skapa en insamlingslösning?
• Hur ska de existerande avtalen mellan privata aktörer och Pressretur, som sträcker sig fram till 2024, hanteras?
• Hur påverkas hushållen av en höjd avfallstaxa? 
• Kan undantaget för producentansvaret leda till att fler företag söker undantag?