WeMind i DN Debatt: ”Psykiatrin ska inte vara en plats där man fastnar”

Thomas Tegenmark, leg psykolog och vice vd på WeMind, och Johan Skånberg, specialistläkare i psykiatri och medicinsk chef på WeMind, skriver i dag ett inlägg i DN debatt, som rör psykiatrin i Sverige. Artikeln är ett svar på ett tidigare debattinlägg, där psykiatrin beskrivs som ineffektiv och rutiner kring diagnosticering och bedömning kritiseras.

Skribenterna framför att tidigare debattartikel skriven av van Paaschen och Nylander, specialister och överläkare i psykiatri, missar att lyfta de grundläggande problem som medför att psykiatrin är ineffektiv. De pekar på att psykiatrin, till skillnad från många andra vårdgrenar, saknar en vana av att mäta utfallet av sina insatser. Detta leder till att patienter ofta fastnar inom psykiatrin, att de får vård i flera år utan att någon följer upp om insatser ger effekt, samtidigt som andra inte får möjlighet till behandling alls. Tegenmark och Skånberg trycker på att psykiatrin inte ska vara en plats där man fastnar, utan en vårdinstans där man får insatser som förbättrar måendet och som leder till att man efter en tid kan avsluta sin vård eller i och med minskat lidande istället få fortsatt stöd på primärvårdsnivå, på samma sätt som görs inom annan specialistvård.

Skribenterna lyfter fyra åtgärder som de anser bör vara i fokus för att komma till rätta med problemen inom psykiatrin:

1. Följ systematiskt upp patienternas mående.  Genom att utvärdera insatserna får vi bättre kunskap om vilka insatser som är adekvata, när behandlingar bör förändras eller avslutas och på vilken vårdnivå patienten bör få hjälp. Om vi inte utvärderar insatser vet vi inte vad som fungerar. Det kan låta självklart men är ovanligt inom psykiatrin idag.

2. Inför standardiserade vårdprocesser.  Vårdprocesskartorna som region Stockholm har infört för de vanligaste psykiatriska diagnoserna gör det lätt att följa de nationella vårdprogrammen, vilket underlättar arbetet för alla som arbetar inom psykiatrin.

3. Arbeta med tidsbegränsade vårdprocesser.  Specialistpsykiatrin får inte bli en slutstation för patienter som skulle kunna avslutas efter genomförd behandling. För att frigöra resurser och kunna hjälpa fler är det rimligt för många diagnoser att efter 18 månader göra en uppföljning med målet att patientens besvär ska ha minskat till den grad att psykiatrisk vård inte längre är nödvändig.

4. Ställ krav på vårdgivarna.  De punkter som nämns ovan fungerar som en garanti för att vården gör skillnad, är effektiv och evidensbaserad, samt att patientflödet hålls uppe, vilket minskar både sjukskrivningar och vårdköer. Trots detta ställer Sveriges regioner sällan denna typ av krav när de formulerar riktlinjer för vård i egen regi eller upphandlar psykiatrin.

Som en av Sveriges största privata vårdgivare inom psykiatrin efterfrågar debattörerna hårdare och mätbara kvalitetskriterier och tydligare krav på uppföljning av behandlingsresultat när regionerna upphandlar vårdtjänster.

Läs artikeln i sin helhet här.