VR Nockebybanan/Tvärbanan bjöd in till öppet hus för kvinnor

I söndags bjöd VR Nockebybanan/Tvärbanan in till öppet hus för kvinnor. Syftet var att attrahera fler kvinnor till spårvagnsföraryrket. Ett tjugotal kvinnor i olika åldrar dök upp. Det bjöds på smörgåsar, information och möjlighet att provköra en spårvagn med instruktörerna Lise Fuchs och Nathalie Hansson.

Besöket inleddes med fika och en presentation av arbetsvillkor, lön och förmåner. I jobberbjudandet ingår en nio veckor lång betald utbildning till spårvagnsförare. Innan en anställning måste den sökande genomgå ett förtest, intervju, ett arbetspsykologiskt urvalstest, bilkörningstest samt en hälsoundersökning.

Ann-Marie Heurgren, som själv har jobbat som spårvagnsförare i många år och som numera är enhetschef, inledde med att lyfta fram några av yrkets fördelar:

– Utsikten är fantastisk. Som spårvagnsförare har du möjlighet att följa årstidernas växlingar från första parkett. En annan fördel här på VR är att lönen och arbetsvillkoren är bäst i spårvägsbranschen.

Ungefär 128 000 resenärer reser med Tvärbanan och Nockebybanan varje dag, så det ställs höga krav på en spårvagnsförare.

– Vi måste vara bäst i trafiken. Alltid vara uppmärksamma. Det är ett delvis monotont arbete, så det gäller att kunna behålla fokus länge, påpekar Ann-Marie Heurgren.

Fast Lise Fuchs håller inte riktigt med, hon upplever inte jobbet som monotont, tvärtom, hon tycker att det händer nya saker varje dag.

– Det är olika förutsättningar, ibland kör du i rusningstrafik, andra dagar i lågtrafik. Ingen dag är den andra lik.

Lena, 42 år, och Evelina, 31 år, är arbetskamrater och jobbar som administratörer – DET är ett jobb som båda tycker har blivit monotont. Nu är de sugna på att byta karriär.

– Jag kände att det var dags att testa något nytt, jag har jobbat i samma företag nu i 16 år, säger Lena och Evelina håller med. Hon är också redo för förändring. Tidigare har hon arbetat som lastbilschaufför så hon är van vid stora fordon.

På VR Nockebybanan/Tvärbanan är 34 procent av förarna kvinnor,  66 procent av män, en obalans som ledningen strävar efter att jämna ut.

Enligt Lise Fuchs finns det inga nackdelar med att vara kvinna och spårvagnsförare.

– Inget i jobbet säger att du är sämre lämpad som förare bara för att du är kvinna, fastslår hon.

Ann-Marie Heurgren fyller i:

– Det är precis som med bilkörning. Män och kvinnor kör lika bra.

Nathalie Hansson instämmer:

– Kvinnor har precis lika bra förutsättningar som män att bli spårvagnsförare. Det finns inget som kvinnor inte kan klara av.

Lise Fuchs påpekar att det på bussidan går att utläsa i ett system att kvinnor faktiskt kör bättre än män.

– Kvinnor kör bevisat lugnare och mjukare.

Erika är 55 år och har arbetat i restaurangbranschen i hela sitt liv. Nu tycker hon att det är på tiden att byta bana i livet.

– Det ska bli jättekul att se vad det här är. Jag är mycket nyfiken på hur det är att jobba som spårvagnsförare.

Det var hennes pappa Sven, som är aktiv i den ideella föreningen Svenska Spårvägssällskapet, som tipsade henne om att Nockebybanan/Tvärbanan sökte spårvagnsförare. Nu håller han tummarna för att dottern ska få upp ögonen för hans stora passion i livet: Spårvagnar!

– Det finns inget bättre än att köra spårvagn, säger han bestämt och skrattar.

Så blir det äntligen dags för kvinnorna att få testa att köra spårvagn. Hälften följer med Nathalie till ena ändan av spårvagnen, medan den andra hälften följer med Lise till motsatt ända. Sedan turas de båda grupperna om att köra fram och tillbaka på ett spår utanför vagnhallen. Varje ny förare får glada applåder. Stämningen är varm och lite uppsluppen.

En kvinna är lite orolig över tryggheten på sena kvällspass, men Lise lugnar och svarar att hon aldrig har varit med om någon otrevlig incident.

– Vi sitter skyddade i vår hytt och förväntas inte lämna den. Jag känner mig alltid trygg när jag kör kvällspass. Jag tror att det är ett litet lugnare klientel som åker spårvagn.

Nathalie, som har en hästgård, har enbart valt att köra kvällspass.

– Jag känner mig alltid fullständigt trygg när jag kör sena pass. 

Anna är 23 år och en riktig ”diggare” (benämning på en hängiven spårvagnsentusiast i spårvagnskretsar). Hon har redan hunnit arbeta som tunnelbaneförare, men tyckte att det var för monotont att köra i mörka tunnlar under jorden. Spårvagnar som går i gatumiljö hoppas hon ska passa henne bättre. Efter att ha provkört är hon mycket positiv.

– Det var jättekul! Jag kände igen körtekniken från tunnelbanan. Jag kommer förmodligen att söka jobb som spårvagnsförare.

Annika, 52 år, har redan skickat in en ansökan. Det var hennes man som tipsade henne. Inför det här eventet parkerade hon bilen vid Bromma Blocks och tog spårvagnen till Johannesfred och Ulvsundadepån. Under den korta resan passade hon på att ingående studera föraren.

– I vanliga fall tänker jag inte ens på att det är någon som faktiskt kör spårvagnen, skrattar hon.

Till slut har samtliga kvinnor fått köra varsin gång. Alla är glada och nöjda. De är överens om att de har fått en mycket positiv bild av yrket som spårvagnsförare.

Erika, som jobbar i restaurangbranschen, sammanfattar söndagseftermiddagen:

– Det här var det roligaste jag har gjort på länge!

---