Fjället är vår arbetsplats

I  samband med Samefolkets dag den 6 februari introducerar Torsta en kunskapsserie som spänner över de åtta årstiderna. Den samiska kulturen och näringslivet utgör en viktig del av de gröna näringarna och med kunskapsserien ”Fjället Är Vår Arbetsplats” vill vi öka kunskapen och kännedomen om just detta. De åtta delarna kommer att publiceras löpande under år 2021.

Del 1: Samefolkets Dag

Den 6 februari är det Samefolkets Dag. Vi har inför detta intervjuat Ann Sparrock som är renägare i Jijnjevaerie sameby i nordvästra Jämtland och jobbar på Torsta med landsbygdsutveckling genom samisk matkultur i offentliga kök.

När vi träffar Ann är hon inne i köket på Torsta gårdsrestaurang. Hon naggar bröd med en kruskavel, en sån där kavel som inte är slät utan har upphöjda träspetsar runt hela kaveln. Brödet som bakas är ett samiskt säckbröd som heter Gaahkoe. Det ska serveras till elever på Jämtlands Gymnasium Torsta. Det blir en hel lunch med samisk mat för att fira Samefolkets dag den 6 februari på Jämtlands Gymnasium Torsta. I år infaller den 6 februari en lördag, därför kommer firandet för eleverna att vara på fredagen.

Samefolkets dag har firats sedan 1993 då det första firandet skedde i Jokkmokk. Datumet den 6 februari är en hyllning till det första landsmötet som ägde rum i Trondheim den 6 februari 1917. Där diskuterades det gemensamma frågor som rörde hela den samiska befolkningen, oavsett om de bodde i Norge eller Sverige.

Dagens omnämns ibland även som samernas nationaldag, något Ann tycker är fel.

-Vi är ingen egen nation och därför kan det inte vara en nationaldag utan det är Samefolkets dag, säger Ann.

Hon fortsätter kavla brödet, kaka på kaka skickas in i ugnen för gräddning. Ann berättar att hon ofta har med sig brödet Gaahkoe när hon själv är ute på fjället. När fjället kommer på tals skiner Ann upp.

- Det är min absoluta favoritplats på jorden, vilket fjäll det är spelar mindre roll, bara det är på fjället.

Hon berättar att fjället får henne avslappnad och att stressen försvinner, kvar blir ett lugn som Ann trivs utmärkt i.

Samefolkets dag firas i hela Sápmi. Området sträcker sig över hela Nordkalotten samt en stor del av Skandinaviska halvön med delar av Sverige, Norge, Finland och Kolahalvön i Ryssland.

Ann är renägare men jobbar även på Torsta med att försöka få in mer samisk mat i offentliga kök, exempelvis på äldreboenden och i skolor. Hon berättar att traditionella näringar för samer är jakt, fiske, slöjd och hantverk.

Vanligtvis när det inte är en pandemi är Ann med på det firande som kommunen brukar anordna.

- I år blir det ett digitalt firande och sen gör vi god mat och kanske en tårta. Sen ska jag även, tillsammans med en kollega, bjuda på samisk mat till eleverna på Torsta, det är det som jag förbereder nu.

Vad bjuder ni på då?

- Det blir renköttssoppa med rotfrukter och klimp, nybakat Gaahkoe och renskavstortilla med grönsallad, picklad rödlök och lingoncrème. Till dessert gör vi en ostkaka med sötade blåbär och lättvispad grädde. Vi lagar såklart allt från grunden, säger Ann. Hon är även utbildad kock så matlagningen är något som ligger henne varmt om hjärtat.

Fjället kommer på tals igen. Ann berättar att höjdpunkten på sommaren är kalvmärkningen. Att få se hur det har gått för vajan med kalvningen. De magiska sommarnätterna där i början av juli när dygnet ställs om och det är jobb hela nätterna.

- Vi märker kalvarna på nätterna för det är mindre insekter och svalare då.

Oftast vaknar Ann på eftermiddagen, då är det ett rejält mål mat som gäller. Senare på kvällen börjar kalvmärkningen och håller på fram till runt klockan sju på morgonen när det börjar bli varmt igen.

Hur vet ni vilka kalvar som tillhör respektive renägare?

- Kalven följer alltid med vajan och vajan är märkt i renägarens renmärke.

Ann tycker att Samefolkets dag är viktig.

- Jag tycker det borde uppmärksammas mer i skolor och i den offentliga sektorn genom att det finns väldigt lite kunskap om samer och vår kultur.  Får man kunskapen så bli det också en större förståelse för kulturen och näringen, menar Ann. 

På Samefolkets dag brukar Ann bära kolt som är samernas traditionella dräkt. Den har stor identitetsbetydelse berättar Ann.

- Det är en del av mig och min identitet och den säger ifrån vilket område jag kommer.

Kolten används från födseln, men från att man är cirka 15 år blir kolten helt komplett med alla detaljer. Kolten sys för det mesta upp av familjen men det går även att beställa färdiga koltar, berättar Ann.

På fritiden sysslar gärna Ann med slöjd och har själv sytt cirka 35 koltar.

- Det är verkligen rogivande med slöjd.

Ann tar ut Gaahkoe från gräddningen, doften från brödet är underbart. Hon äter gärna brödet med renkött på fjället. Just nu är det full vinter uppe på fjället men om någon månad är det dags att åka dit igen.

- När vårsolen kommer, då vill jag upp på fjället, avslutar Ann med.

---