2022-04-17 04:00Pressmeddelande

Skära ner med 1,2 miljarder eller öka lärarlönerna - så vill partierna utveckla folkhögskolan

I samband med Folkhögskolans dag, 17 april, har Sveriges folkhögskolor pratat folkhögskola med politiker från alla åtta riksdagspartier. Alla är eniga om att vilja värna om folkhögskolan - dock med olika tillvägagångssätt. 

SD: “Skär ner 1,2 miljarder” 

Sverigedemokraternas kulturpolitiska talesperson, Bo Broman, säger att de ser folkhögskolan som ett viktigt komplement till övriga utbildningsalternativ. Dock vill hans parti samtidigt minska anslaget till folkbildningen med 1,2 miljarder. De vill också att Allmän kurs på folkhögskola ska minska från att utgöra 40 procent till 15 procent av folkhögskolornas verksamhet. 

– Vi vill inte plocka bort möjligheten att gå på Allmän kurs på folkhögskola. Men det bör vara den kommunala vuxenskolans huvuduppgift, säger Bo Broman (SD). 

– Avhoppen från Allmän kurs är cirka 10 procent, jämfört med avhoppen från Komvux som är 20 procent. Det tyder på att Allmän kurs fungerar väl för målgruppen, säger Olle Westberg, generalsekreterare för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, RIO. 

De senaste årens satsningar på folkhögskola har gett folkhögskolan möjligheten att ta in fler deltagare, men ersättningsnivån per deltagare har inte ökat. Det har gjort det svårt för folkhögskolorna att hänga med i till exempel utvecklingen av lärarlöner. 

– Man måste se till att inte bidragen urholkas långsiktigt. Där föreslog vi i vår höstbudget förra året en extra satsning runt 160 miljoner för att kunna erbjuda konkurrenskraftiga löner för lärare, säger Vasiliki Tsouplaki, kulturpolitisk talesperson för Vänsterpartiet. 

Socialdemokraterna vill sänka åldersgränsen, som idag är 18 år, för att studera på folkhögskola. 

– Det vore bra att kunna erbjuda Allmän kurs på folkhögskola som alternativ direkt efter grundskolan, säger Anna-Belle Strömberg, talesperson för folkbildningsfrågor inom Socialdemokraterna. 

– En farhåga med att sänka åldersgränsen kan vara att folkhögskolan går från att vara en vuxenutbildning, det kan urholka folkhögskolans särart, säger Annica Wallenborg, verksamhetschef för Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation, OFI. 

Se alla intervjuer 

På vår webbplats sverigesfolkhogskolor.se kan du ta del av alla avsnitt av Folkhögskolekvarten, där Sveriges folkhögskolor intervjuar riksdagspartierna om folkhögskola.

Så tycker riksdagspartierna om folkhögskola. 

Kontakta en folkhögskola

Här finns kontaktuppgifter till alla landets 155 folkhögskolor. Kontakta en folkhögskola nära dig och se hur de firar Folkhögskolans dag 17 april. 

Fem snabba om folkhögskolan 

1. 155 folkhögskolor. Det finns över 155 folkhögskolor över hela landet med sammanlagt cirka 2 500 kurser. Många har internat så att man kan bo på skolan.  

2. En unik och personlig utbildningsform. Folkhögskolan är en utbildningsform där vuxna lär sig och utvecklas tillsammans. Här förenas teori och praktik. 

3. Kurser på olika nivåer. På folkhögskola kan deltagare få behörighet till högre studier, utbilda sig inom ett yrke eller utveckla ett intresse. 

4. Brett utbud. På folkhögskola finns det kurser i alltifrån friskvård och båtbyggarkurser till global utveckling och speldesign.  

5. Mångfald. På folkhögskola möts olika människor, kulturer och intressen. Samtalet och det aktiva deltagandet är viktigt och utbildningen utgår från deltagarna där de befinner sig. 

 



Om Sveriges folkhögskolor

På över 150 folkhögskolor runt om i landet möter tusentals deltagare varje år en annorlunda utbildningsform. Med en nyskapande syn på kunskap och bildning riktar sig folkhögskolan till vuxna. Folkhögskolan är steg till vidare studier, till arbete och till personlig utveckling.


Kontaktpersoner

Sveriges folkhögskolor