Märkligt av regeringen att ta bort folkhögskolans extraplatser

–  Mycket märkligt att regeringen i en tid när vi går in i en lågkonjunktur med växande arbetslöshet avslutar de extraplatser som folkhögskolan haft med yrkesinriktade kurser och utbildning för de som står längst från arbetsmarknaden. Den samhällsekonomiska nytta som folkhögskolorna gör överstiger med råge den statsfinansiella kostnaden en sådan satsning skulle innebära, säger Stefan Attefall, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO).

–  Efterfrågan på utbildad arbetskraft är stor men många arbetssökande har inte den utbildning som krävs. Sverige står inför en utmaning av stora mått vad gäller kompetensförsörjning samtidigt som vi är på väg in i en lågkonjunktur. Utbildningsformen folkhögskola är en del av lösningen på kompetensförsörjningen då många går direkt till arbete eller studerar vidare på högskola/universitet.

–  Det är förvånande att regeringen, trots skrivningar i budgeten om behovet av utbildning för etablering på arbetsmarknaden, avslutar finansieringen av de utökade utbildningsplatserna på folkhögskola, säger Stefan Attefall.

Extraplatser som försvann

Regeringen föreslår en nivå på anslaget till folkhögskolorna och studieförbunden om drygt 4,3 miljarder kr för 2023. Vilket är exakt den nivå som den förra regeringen beräknade för 2023 i budgetpropositionen för 2022. Men innebär ändå en sänkning med runt 500 miljoner kr då anslaget för 2022 var drygt 4,8 miljarder kr.

Budgetpropositionen för 2023 innebär, förutom att finansieringen av de utökade utbildningsplatserna på folkhögskola upphör, att folkhögskolorna inte kompenseras för de, i vissa fall dramatiska, kostnadsökningar som nu påverkar alla verksamheter i samhället. Anslaget räknas inte upp överhuvudtaget. Dessutom gör regeringen bedömningen att anslaget kommer att ligga på samma nivå såväl 2024 som 2025.

–  Det är glädjande att regeringen uppmärksammar att folkhögskolorna levererar och dessutom en verksamhet av hög kvalitet, säger Olle Westberg, generalsekreterare för RIO. Men framöver kommer vi inte kunna bedriva verksamhet i samma omfattning som i år. Urholkningen av anslagets värde ser dessvärre ut att fortsätta de kommande åren.

Folkhögskolor med kapacitet

De senaste årens utbyggnad av folkhögskolan innebar att det för innevarande år fanns finansiering för 4 000 utökade utbildningsplatser. Många av dessa var öronmärkta för yrkesutbildning. Folkhögskolorna i Sverige har nu hunnit bygga upp en verksamhet som kan möta och svara upp mot de stora och växande behoven av utbildning där inte minst yrkesinriktade kurser ser ut att bli alltmer efterfrågade.      

–  Det är sannolikt så att en konsekvens av regeringens förslag blir att många folkhögskolor nu ser sig tvungna att överväga neddragningar av personalstyrkan. Detta i en tid när deras kompetens så väl behövs. Eftersom vi människor är unika med olika förutsättningar behövs ett varierat utbildningslandskap där den enskilde har möjlighet att välja den utbildningsform som passar henne eller honom bäst. Denna möjlighet ser nu ut att begränsas, avslutar Stefan Attefall.