”Folkhögskolorna hade snabbt kunnat ställa om”

Anna Ekström

Sveriges folkhögskolor blev återigen förlorare när regeringen presenterade sin vårbudget under tisdagen. 200 miljoner kronor tillförs yrkesvux och 20 miljoner kronor tillförs kommuner och regioner för att underlätta etableringen i arbets- och samhällslivet, men folkhögskolorna lämnas utanför.

– I det här svåra arbetsmarknadsläget är det självklart att vi behöver satsningar på vuxenutbildning, men regeringen fortsätter att blunda för att folkhögskolorna gör ett gediget arbete med att kompetensförsörja Sverige med allt från undersköterskor till yrkesförare. Och för ungdomar som varken arbetar eller studerar är folkhögskolan den bästa och ofta den enda vägen till ett aktivt liv, säger Anna Ekström, ordförande på Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO).

Färska siffror från SCB visar tydligt att antalet deltagare minskar på landets folkhögskolor. Sedan 2022 har deltagandet på allmän kurs minskat med 16 procent och på särskild kurs, där yrkesutbildningarna finns, har deltagandet minskat med 12 procent.  

– Flera år av minskade anslag och en inflation som urholkat ekonomin, har som konsekvens att antalet kurser på folkhögskola läggs ner över hela landet, samtidigt som alltfler behöver folkhögskola för att komma vidare och arbetsgivarna skriker efter yrkesutbildade, säger Anna Ekström.

Det stadsbidrag som redan finns för yrkesvux, har endast en nyttjandegrad på cirka 56 procent, medan folkhögskolan har dokumenterad förmåga att snabbt ställa om och starta nya kurser.

– I praktiken kommer många utbildningsplatser i yrkesvux aldrig att se dagens ljus. Vi uppmanar därför regeringen att tänka om och att i kommande satsningar ta tillvara folkhögskolans stora potential och se oss som en lösning, säger Anna Ekström.