Allt fler studerar vidare efter Allmän kurs på folkhögskola

Det är allt fler som studerar vidare efter att ha gått Allmän kurs på folkhögskola. Det är också fler som skaffar sig grundläggande behörighet till eftergymnasiala studier. Det visar en rapport från SCB.

Statistikmyndigheten SCB visar i sin rapport ”Uppföljning av allmän kurs på folkhögskolan – I studier eller arbete bland de som fått grundläggande behörighet” att andelen som studerar vidare efter Allmän kurs på folkhögskola har ökat. Även antalet deltagare med grundläggande behörighet har ökat.   

– Deltagarna lyckas allt bättre på Allmän kurs. Det är värdefullt för individen men i förlängningen även samhället som helhet. Folkhögskolan bidrar till att höja utbildningsnivån som är en förutsättning för den framtida kompetensförsörjningen, säger Olle Westberg, generalsekreterare på Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, RIO.

De flesta går Allmän kurs på gymnasial nivå för att få grundläggande behörighet till eftergymnasiala studier. Ungefär 2 000 deltagare får varje år en sådan behörighet. De flesta är yngre än 25 år och fyra av tio har någon form av funktionsnedsättning. Ett år efter uppnådd behörighet har hälften påbörjat någon form av vidare studier. 

Utrikes födda kvinnor

Det som särskilt utmärker folkhögskolan i jämförelse med komvux är den höga övergången till studier i allmänhet och högskolestudier i synnerhet. Den vanligaste formen av studier efter folkhögskola är högskolestudier. Efter ett år studerar nästan en tredjedel på högskola/universitet.   

Den kategori från folkhögskolan som har flest i högskolestudier är kvinnor. Utrikes födda kvinnor har ett år efter grundläggande behörighet från folkhögskola en högre andel i studier än inrikes födda kvinnor.   

– Det är glädjande att utrikes födda kvinnor lyckas så bra på folkhögskola. Mot bakgrund av att regeringen säger sig prioritera just dessa i ett integrationsperspektiv är det tydligt att svensk folkhögskola har något viktigt att bidra med i det arbetet, säger Olle Westberg.