Utredningsförslag riskerar att göra Sveriges hundägare till lagbrytare

Sveriges hundägare kan tvingas att bli lagbrytare om förslaget att ändra statens åtagande från att tillhandahålla veterinärvård till att ge ”veterinär service” går igenom. Det skriver Svenska Kennelklubben i sitt remissvar till utredningen Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård.

Utredningen vill reducera statens ansvar att ge veterinärvård oavsett tidpunkt på dygnet om det finns djurskyddsskäl, till en skyldighet att under nattetid ge ”veterinär service” på telefon, dock endast för lantbrukets djur. Sällskapsdjur ska enligt utredningen vara hänvisade till de privata alternativ som finns.

-Vi har redan idag en bristfällig tillgång till akutvård i stora delar av landet och att i detta läge föra fram ett förslag som i än högre grad överger smådjuren är mycket provocerande. Min tolkning av förslaget är att veterinärbristen bland annat ska lösas genom att nedprioritera smådjursägarnas möjlighet till adekvat hjälp i akuta situationer. Förslaget lämnar svenska hundägare och uppfödare skyddslösa. Våra medlemmar vill ta ansvar för att deras hundar får vård i akuta situationer och det finns det dessutom lagkrav på. Det går inte ihop, säger Kees de Jong, vd för Svenska Kennelklubben.

Enligt djurskyddslagens 4 kap. 1 § är djurägare skyldiga att se till att ett skadat eller sjukt djur snarast får nödvändig vård eller avlivas. Som ett exempel uppstår komplikationer vid ungefär 5 procent av alla valpningar, något som kan kräva ett akut kejsarsnitt. Några tvingande krav på privata aktörer att ha jour vill dock utredaren inte se. Ansvaret läggs i stället tungt på de enskilda djurägarna.

”Utredningens bedömning är att ett mer begränsat statligt åtagande för veterinär service kan leda till bättre förutsättningar för privata aktörer att både förlänga öppettider och hålla beredskap dygnet runt. Förslaget kan också bidra till att djurägare och försäkringsbolag ställer tydligare krav på privata aktörer,” skriver utredaren Märit Bergendahl.

Att tvinga veterinärer eller veterinärkliniker till beredskap eller jour vore olämpligt, enligt utredaren. Dels skulle det kunna få enskilda veterinärer att lämna yrket, dels skulle det kunna hämma tillväxten i veterinärbolagen om ägarna försöker hålla nere storleken på verksamheten för att undvika jourskyldighet.

Över hälften av den svenska veterinärvårdsmarknaden kontrolleras idag av två koncerner, varav det ena bolaget ägs av det amerikanska multinationella bolaget Mars Inc och det andra har investmentbolaget EQT som största ägare. Distriktsveterinärernas omsättning har minskat över tid och utgör idag mellan 5 och 10 procent av den totala marknaden. Distriktsveterinärernas jourärenden domineras idag av häst och sällskapsdjur. Däremot har antalet ärenden som involverar lantbrukets djur minskat över tid.

SKKs remissvar skickades in till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet den 31 mars 2023.