2023-03-17 12:47Pressmeddelande

Hemställan om direktivsändring samt om översyn av Renmarkskommittén

Tillgången till duktiga eftersöks- och tjänstehundar riskerar att försvåras. Foto: Patrik Nilsson och Björn RosengrenTillgången till duktiga eftersöks- och tjänstehundar riskerar att försvåras. Foto: Patrik Nilsson och Björn Rosengren

Skrivelse skickad till landsbygdsminister Peter Kullgren samt till Renmarkskommittén den 17 mars, 2023.

Svenska Kennelklubben hemställer att regeringen beslutar att ändra sitt direktiv till den nu pågående Renmarkskommittén och flyttar fram det delbetänkande som ska redovisas den 21 augusti i år till att redovisas samtidigt som slutbetänkandet 2025.

Vidare hemställer SKK att regeringen gör en översyn av sammansättningen av Renmarkskommittén för att främja den uppfattade legitimiteten hos kommittén och säkerställa att hänsyn tas till alla medborgares intressen och rättigheter, i enlighet med tilläggsdirektivet från den 16 juni 2022.

Motivering

Den 20 maj 2021 beslutade regeringen om ett direktiv (dir. 2021:35) enligt vilket en parlamentariskt sammansatt kommitté ska lämna förslag till en ny renskötsellag som ska ersätta den nuvarande rennäringslagen (1971:437). Kommittén ska även analysera det samiska folkets rätt till jakt och fiske för samer som är medlemmar i samebyar och de samer som inte är det.

Frånvaron i direktivet av hänsynstagande även till den övriga lokalbefolkningen, bland annat den nationella minoritet som talar meänkieli, föranledde ett tillkännagivande från riksdagen till regeringen. Den 16 juni, 2022, beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv till Renmarkskommittén. Kommittén ska enligt detta ta hänsyn till såväl samernas rättigheter, som den övriga lokalbefolkningens kultur, traditioner, intressen och behov av att kunna jaga och fiska samt till annan näringsverksamhet, som skogsbruk och turism.

Till kommitténs arbete har knutits dels en grupp av sakkunniga, dels en expertgrupp. Den förstnämnda består av tio personer och den samiska minoriteten är kraftigt överrepresenterad med åtta ledamöter. I gruppen experter ingår representanter för Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska Jägarförbundet, Sportfiskarna mfl. Expertgruppen förväntas dock endast att hjälpa kommittén i den utsträckning ordförande eller kommitté anser det behövligt enligt kommitténs ordförande Eric M Runesson (Norrländska Socialdemokraten 12 december, 2022).

En stor del av Svenska Kennelklubbens medlemmar bor och verkar inom de aktuella områdena. Om renmarkskommitténs slutsatser i utredningen blir i enlighet med Girjasdomens utfall kommer all träning, avelsprov samt småviltsjakt med hund i renbetesland att äventyras. Många av Svenska Kennelklubbens special- och rasklubbar känner en stor oro för att stängas ute från möjligheten att träna sina hundar på omnämnda marker.

Frånvaron av möjligheter att träna hundarna riskerar att minska intresset för många hundraser och därmed ge en minskad avelsbas, krympande genetisk variation över tid och svårighet att behålla rastypiska egenskaper. Det riskerar även att få konsekvenser för samhället och näringslivet i området.

  • Möjligheten att få duktiga trafikeftersökshundar inom Nationella Viltolycksrådet kommer försvåras då jakt på mark med tillgång på exempelvis björn skulle begränsas avsevärt.
  • Avelsutvärdering och rekrytering av brukshundar för tjänstehundsbruk inom Försvaret samt Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap kommer väsentligt att försvåras.
  • Begränsad tillgång på snösäkra områden påverkar i allra högsta grad våra draghundar, de klubbarna har redan idag svårt att hitta lämpliga platser för sina tävlingar.

Det fria livet med hund i norra halvan av Sverige är för många av våra medlemmar anledningen till att de bor kvar i norr, trots en ökad urbanisering. Vi tror att en förutsättning för en levande landsbygd är att alla boende och tillresta kan ta del av det friluftsliv som Sverige erbjuder. Hunden är för många ett viktigt inslag när de utövar sitt friluftsliv.

Svenska Kennelklubben anser därför att det är viktigt att utredningen verkligen tar alla medborgares intressen i beaktande, däribland våra medlemmars intressen. Det kan bara göras om alla berörda verkligen får komma till tals, på någorlunda lika villkor. Vi menar att målet måste vara att alla människor som bor i de aktuella områdena ska kunna samexistera och samarbeta. Vi har förståelse för och bejakar de renägande samernas rätt att bedriva rennäring och vi förstår de svårigheter som andra aktiviteter i renbetesområdena kan utgöra. Men vi tror att det med dagens tekniska utveckling går att lösa detta så att vi kan samexistera och undvika de konflikter som oundvikligen uppstår när en grupp kraftigt gynnas på andras bekostnad.

Uppdraget som handlar om vilka delar av statligt ägd mark som samebyar har ensamrätt i förhållande till staten att upplåta småviltsjakt och fiske på, skulle ha redovisats i ett delbetänkande senast den 21 november 2022. Slutdatumet för deluppdraget flyttades i juni förra året fram till den 31 augusti 2023, med motiveringen att det behövs en inkluderande dialog som även tar hänsyn till övrig lokalbefolknings och övriga medborgares rätt till småviltjakt och fiske.

Svenska Kennelklubben menar att denna dialog inte har genomförts på ett tillfredsställande sätt, vilket skrivelsen från Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset och föreningen Svenska Kväner- Lantalaiset till Europarådet den 18 november, 2022, är ett bevis på. I januari i år erbjöds dock STR-T en plats i expertgruppen, vilket de av förklarliga skäl tackade nej till.

Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund och Svenska Jägareförbundet presenterade i november en rad punkter som bör utredas innan lagförslaget upprättas. Vi stödjer detta krav.

Den 20 mars har Renmarkskommittén sitt nästa möte och snart är sommaren här då delbetänkandet ska färdigställas för att redovisas senast den 31 augusti. Vi menar att det för närvarande råder alltför stor osäkerhet kring den uppfattade legitimiteten i deluppdraget. Datumet bör därför skjutas fram och hela resultatet redovisas samtidigt den 20 maj, 2025. För att stärka legitimiteten i ett framtida förslag bör även kommitténs och arbetsgruppernas sammansättning ses över för att bättre representera alla intressenter.

Vi ser fram emot återkoppling från er.

Med vänlig hälsning

Kees de Jong, VD, Svenska Kennelklubben
Thomas Uneholt, Ordförande, Svenska Kennelklubben
Magnus Jensen, Ordförande, Svenska Kennelklubbens Jakthundskommitté


Om Svenska Kennelklubben

Svenska Kennelklubben, SKK, är hundägarnas riksorganisation och grundades 1889 av greve A P Hamilton. SKK har omkring 280 000 medlemmar och över 1 000 klubbar inklusive ungdomsförbundet Sveriges Hundungdom och Svenska Brukshundklubben, som är vår största utbildningsorganisation. Årligen nyregistreras cirka 60 000 hundar inom SKK. Omkring 70 procent av den svenska hundpopulationen är registrerad i SKK. SKK är en av Sveriges största fritidsorganisationer som arbetar för hundens plats i samhället genom att informera om glädjen och nyttan med hund.


Kontaktpersoner

Janina Pfalzer
Extern kommunikation
Janina Pfalzer

Relaterad media