Agria och SKK bidrar med 11 miljoner till främjande av djurhälsa

Agria och SKK Forskningsfond har beslutat att finansiera utvecklingsprojekt relaterade till sällskapsdjurs hälsa med ytterligare nästan 11 miljoner kronor. Bland de helt nya projekt som stöttas finns bland annat studier kring behandling av korsbandsskador hos små hundar och kartläggning av cancerförekomst samt riskfaktorer för cancer i den svenska hundpopulationen.

De helt nya projekten får dela på den största delen av summan, drygt 5,3 miljoner kronor, fördelat på 12 olika projekt. Utöver det betalar fonden ut tidigare gjorda reservationer till pågående forskning samt finansierar olika utvecklingsprojekt, bland annat relaterat till Breed profile.

Agria Djurförsäkring och Svenska Kennelklubben samordnar sina forskningsfonder för sällskapsdjur sedan 2008. Agria och SKK Forskningsfond ska främja forskning om sällskapsdjur inom områden som veterinärmedicin, genetik och etologi. Den kan även stötta projekt relaterade till sällskapsdjurens psykiska, sociala och ekonomiska betydelse för människan och samhället. Fonden finansierar främst forskning på sällskapsdjur som bedrivs i Sverige, Norge, Danmark och Finland.

- Att ständigt utveckla och sprida ny kunskap inom hälsa, mentalitet och relationen människa-hund mm är ett mycket angeläget uppdrag för oss på SKK. Tack vare vårt samarbete med Agria kan vi utveckla hundsverige och vi är stolta över att kunna göra en insats genom dessa forskningsinsatser, säger Kees de Jong, vd för Svenska Kennelklubben.

Bland de nya forskningsprojekt som beviljades de högsta summorna återfinns ett treårigt projekt för att studera cancerepidemiologin i den svenska hundpopulationen. Studien är den första att beviljas medel från arvet efter Marina Reuterswärd, som främst ska användas för cancerforskning relaterad till hundar.

En lika stor summa det första året, 1 miljon kronor, beviljades ett treårigt projekt vid Veterinärhögskolan, NMBU, i Norge. Här ska forskarna studera om kirurgi alltid är nödvändig vid behandling av korsbandssjukdom hos små hundar. Finansiering beviljades även för ett tvåårigt projekt, vid samma universitet, som ska utveckla ett DNA-test för atopisk dermatit hos engelsk setter och gordon setter.

Andra nya projekt är finländsk forskning för att identifiera nya epilepsigener hos labrador retriever, ett svenskt projekt för att studera effekter av fysisk aktivitet hos hund och ägare samt ett nordiskt samarbete för bättre behandling av separationsrelaterade problem hos hundar.

Forskare som söker medel ur fonden ska vara disputerade eller ha motsvarande vetenskapliga kompetens, ha erfarenhet av att leda forskningsprojekt och vara knutna till ett universitet, forskningsinstitut eller djursjukhus. Ansökningar i kortare format tas emot under april månad varje år. De projekt som bedöms vara av intresse bjuds därefter in att lämna in kompletta ansökningar före den 30 september. Förra året inkom 61 korta ansökningar, varav 22 bjöds in att komplettera och 12 sedermera beviljades.