Manchester i Norra England är Storbritanniens andra största storstadsområde vilket gör att staden har ett stort behov av kollektivtrafik. Första linjen byggdes som ett försök att revitalisera staden som drabbats hårt av ekonomiska nedgångar och den skiftande brittiska industrin. Denna etapp byggdes som en OPS-lösning och trafikerade främst gamla järnvägslinjer. Efterhand så har systemet byggts ut och nu återstår enbart en linje innan detta expansionspaket för denna omgång är klart. Fler planer för finns för ytterligare expansion, t.ex. en snabblinje till flygplatsen men där är finansiering inte säkrad.
Nedan följer ett blogginlägg som är en del av vår serie reportage om spårvägar där det finns erfarenheter att ta till sig vid spårvägskonstruktion i Sverige och Norden. Spårvagnsstäderna arrangerade även en studieresa hit 2018.
Delar av spårvägen trafikerar gammal järnväg, och det är något som man som resenär blir påmind om i hela systemet. Det är gott om gamla viktorianska broar som spårvägen går under och de höga tågplattformarna behölls i första fasen för att minska byggnationskostnaderna, vilket innebär att Manchester har ett av få system med höggolvsvagnar och plant insteg.
Spårvägen i Manchester trafikerar använder ofta gammal järnvägsinfrastruktur.
Att man behöll höga plattformar i början har gjort att alla ytterligare expansioner i systemet också har byggts med höga plattformar, vilket är lite okonventionellt i stadsspårvägssammanhang. Plattformarna smälter dock in i stadsmiljön och påverkar inte negativt. Insteget i vagnen blir plant, och själva vagnen är bekväm då den har en klassisk boggiekonstruktion som löper bra i kurvorna.
Höga plattformar är karaktäristiska för systemet.
Trots att spårvagnarna är av höggolvsmodell smälter de bra in i stadsmiljön. De är knappt högre än sina låggolvskusiner, därför att all utrustning som låggolvsvagnar har på taket sitter istället under vagnen på dessa varianter. Resultatet blir en smäcker vagn trots höggolvet.
Spårvägen smälter in i stadsmiljön
Det är mycket folk i rörelse i Manchester, men eftersom spårvägen inte utgör en barriär för människor kan de utan problem röra sig över den när ingen vagn kommer.
Det är inga problem att korsa spåren för fotgängare.
Systemet är mycket populärt, och ett av de vanligaste problemen i Manchester är att det är trångt. Maxkapaciteten är snart nådd i rusningstrafik, och det kommer behövas fler vagnar, linjer och depåer i framtiden för att klara behoven.
Trängsel ombord är ett stort problem.
Men även om det är trångt så exploaterar staden vidare i gamla industriområden. Förtätning pågår för fullt. Ett exempel är stationen nedan som inte riktigt nått samma exploteringsgrad som exempelvis stadsdelen Media City. Trots det är stationen nedan en av de större bytestationerna på nätet, och ju mer marken exploateras desto fler kommer ha stationen som destination.
Det finns gott om områden som väntar på att exploateras längs med spårvägen.
Ett område som för inte så längesedan var gammal industrimark är Studio City. Hit har en stor mängd mediaföretag flyttat, som exempelvis BBC men det finns också gott om lägenheter, service och underhållning i området. Företagen som flyttat in har till viss del varit med och påverkat utformningen och finansieringen av spårvägen.
Media City
St Peters square i Manchester är nog den hållplats som vid sin byggnation påverkat staden allra mest. Den kommer få avsluta vår rundtur.
Innan den byggdes klar 2016 så fanns det enbart en genomfart för spårvägen genom centrum. Nu finns det fler, vilket innebär att det finns en flexibilitet för att kunna leda om spårvagnar om någon vagn havererar eller liknande. Alla linjer passerar i närheten (antingen på denna hållplats eller närliggande) vilket gör detta till det spårvagnstätaste området på hela systemet.
St Peters Square
Manchester är väl värt ett besök, inte bara för att studera spårvägen!
Spårvagnsstäderna arbetar för att det ska bli lättare att bygga spårvägar. Organisationen förmedlar kunskap och främjar samarbete om spårvägsprojekt. Medlemmar är kommuner och regionala kollektivtrafikmyndigheter. Föreningen välkomnar även företag och intresseorganisationer som associerade medlemmar. Spårvagnsstäderna vill underlätta finansieringen och förenkla regelverket för att bygga och driva spårväg. Spårvagnar är miljövänliga och effektiva. De är bekväma för resenären och skapar attraktiva städer.