2022-11-02 12:54Senaste nytt

Nr 51, november 2022

Elev utanför skola med sin ryggsäck

Ny systematisk forskningssammanställning publiceras idag

Läxor och likvärdiga förutsättningar för lärande

I översikten har vi sammanställt forskning om hur lärares arbete med läxor kan främja likvärdiga förutsättningar för elevers lärande.

Synen på läxor varierar mellan elever, lärare och vårdnadshavare men även mellan länder. Åsikterna om huruvida läxor ska användas eller inte, och i vilken utsträckning, går isär, men såväl forskare som lärare verkar vara överens om behovet av mer kunskap

– Vi har uppmärksammat att det finns en efterfrågan på kunskap om hur läxor kan utformas, vilken uppföljning och återkoppling som kan vara värdefull och hur lärare kan arbeta för att alla elever ska kunna göra läxan. Därför är den här forskningssammanställningen med inriktning på användningen av läxor ur ett likvärdighetsperspektiv särskilt angelägen, säger Skolforskningsinstitutets direktör Camilo von Greiff.

Elever i studieovana hem kan drabbas extra hårt om de förväntas arbeta med uppgifter utan stöd av läraren och det är inte alla elever som har vårdnadshavare eller syskon som kan hjälpa till med läxor utanför skolan. Forskningssammanställningen visar att val av läxa, syftet med läxan, anpassningar, samarbete med vårdnadshavare och en god uppfattning om elevers olika resurser i hemmet är några av de aspekter som kan påverka likvärdigheten.

Översiktens resultat kan användas som diskussionsunderlag och som utgångspunkt för arbetet med att utveckla, genomföra och följa upp läxor. I översikten beskrivs konkreta arbetssätt och metoder för lärare så att läxor kan stärka elevers lärande, oavsett resurser i hemmen.

– Det har varit väldigt spännande att sammanställa forskningen inom det här området och jag tror att lärare kan ha stor användning av de resultat som presenteras i rapporten, säger Skolforskningsinstitutets forskare och projektledare Pontus Wallin.

Läxor och likvärdiga förutsättningar för lärande – lärares arbetssätt inför, under och efter läxan finns att hämta i fulltext i pdf-format på vår webbplats. Där finns även ett informationsblad och en sammanfattning av forskningsresultaten.

På webbplatsen skolforskningsportalen.se finns ytterligare material som kan inspirera till att använda våra forskningssammanställningar.

Jämställdhet i undervisningen

har nu påbörjat arbetet med en systematisk forskningssammanställning om hur lärare kan arbeta aktivt och medvetet med att främja jämställdhet i undervisningen.

I såväl skollagen, läroplaner och kursplaner framkommer tydligt att skolan aktivt ska verka för att främja jämställdhet. Att undervisa om jämställdhet är en del av arbetet, men skolan ska också genomföra en jämställd undervisning. Arbetet ska ske i alla skolämnen, men även ämnesövergripande.

Skolmyndigheter och forskare har pekat på att det finns tydliga skillnader mellan pojkars och flickors prestation och motivation, och att det finns behov av att förebygga och motverka könsskillnader i undervisningen.

Syftet med översikten är att undersöka vilka strategier lärare kan använda för att skapa lika möjligheter för alla elever, oavsett könstillhörighet, och hur dessa strategier kan bidra till elevernas utveckling och lärande.

Jämställdhet i undervisningen

Forskningsfinansiering

Forskningsbidrag till åtta projekt

Skolforskningsinstitutet har beslutat att bevilja åtta projekt bidrag för praktiknära skolforskning. Projekten får dela på sammantaget nästan 35 miljoner kronor över en treårsperiod. Projekten kommer att genomföras inom förskolan, grundskolan, specialskolan och gymnasieskolan och kommer bland annat att studera moderna språk, matematik, läsförmåga, teckenspråk och yrkesundervisning.

– Det är roligt för myndigheten att finansiera praktiknära skolforskning inom ett så brett spektrum av frågor och ämnen, säger Skolforskningsinstitutets direktör Camilo von Greiff.

Vid årets utlysning inkom totalt 73 ansökningar från 22 lärosäten och forskningsinstitut.

Läs om vår forskningsprofil

Projekt som har beviljats forskningsbidrag

Naturkunskap för kritisk granskning av hur vetenskaplig kunskapsproduktion gestaltas i media: utveckling av didaktiska modeller Projektledare: Maria Andrée, Stockholms universitet

Yrkesämnesdidaktiska förhållningssätt för att öka förutsättningar för elevers lärande i yrkesämnen Projektledare: Stig-Börje Asplund, Karlstads universitet

Läskraft: Framgångsrika arbetssätt och undervisningsmetoder för att främja elevers läsengagemang och läskompetens Projektledare: Ulrika Bergmark, Luleå tekniska universitet

Motivation i moderna språk (MoMS): Utveckling av forskningsbaserade undervisningspraktiker genom samskapade interventioner i tre språk Projektledare: Jonas Granfeldt, Lunds universitet

Kreativa matematiska resonemang förstärkta av testbaserat lärande – att stärka lärande och minne Projektledare: Jan Olsson, Mälardalens universitet

Uppgiftsdesign och lärarstöd som främjar elevers matematiska resonemang Projektledare: Björn Palmberg, Umeå universitet

Studie av uppskalning och modellering av tidig numerisk innovation – SUMI Projektledare: Hanna Palmér, Linnéuniversitetet

Främjande av döva skolelevers läsning i teckenspråkig undervisning Projektledare: Krister Schönström, Stockholms universitet

Beslutet om forskningsfinansiering har publicerats på Skolforskningsinstitutets webbplats. Samtliga sökande får besked via kontot i ansökningssystemet Prisma inom ett par veckor.

Praktiknära skolforskning – erfarenheter, dilemman och framtidsspaningar

Praktiknära skolforskning är ett fält som har vuxit och utvecklats under de senaste åren. Möjligheter och dilemman som den praktiknära skolforskningen står inför har blivit allt mer synliga.

Skolforskningsinstitutet arrangerar 17 november ett symposium, för deltagare i forskningsprojekt som finansierats av institutet under åren 2016–2019, med syfte att diskutera hur erfarenheter från praktiknära forskning kan påverka hur forskningen kommer att se ut i framtiden. De inledande föreläsningarna sänds på vår Facebooksida.

Symposiet leds av moderator Karin Stolpe.

Kl. 9.30 Inledning Camilo von Greiff, Skolforskningsinstitutets direktör

Kl. 9.40 Trender i de projekt som Skolforskningsinstitutets finansierar: forskningsansatser i förändring? Karin Stolpe, forskningssekreterare vid Skolforskningsinstitutet

Kl. 10.10 Praktiknära forskning i förskola och skola: varför, vad och hur? Ulrika Bergmark, professor i pedagogik vid Luleå tekniska universitet

Välkommen att följa förmiddagens livesända föreläsningar här!

Poddavsnitt om praktiknära skolforskning

I Skolforskningspodden diskuterar vi bland annat lärares och forskares roller i praktiknära forskningsprojekt, vikten av att skapa infrastrukturer och hur forskningsresultat kan omsättas i praktiken. Avsnittet spelades in i oktober 2019 på vårt symposium om den praktiknära skolforskningens möjligheter och utmaningar.

Skolforskningspodden

Är du nyfiken på våra två senaste publikationer?

På Skolforskningsportalen kan du nu se de inspelade presentationerna från lanseringar av rapporten om att lära genom att skriva och av den systematiska kartläggningen om SNI – samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll.

På webbplatsen skolforskningsportalen.se finns förutom filmer också artiklar, intervjuer, poddavsnitt och annat som kan inspirera till använda våra forskningssammanställningar.



Om Skolforskningsinstitutet

Skolforskningsinstitutet är en statlig myndighet som verkar för att undervisningen i förskolan och skolan bedrivs på vetenskaplig grund. Det gör vi genom att sammanställa forskningsresultat och fördela forskningsbidrag för praktiknära forskning.


Kontaktpersoner

Kommunikationschef
Eva Grönlund