Höjdarprojekt i trä

Klimatfrågan påverkar alla verksamheter i samhället – inte minst byggsektorn. För att klara klimatmålen måste bostäder byggas på nya sätt – att bygga i trä kan halvera klimatpåverkan från byggprocessen.

De senaste åren har det blivit populärt att bygga högt och stort i trä. Det beror dels på att allt fler kommuner kräver detta, men också på att tekniken har mognat. Inom Calles Bygg pågår just nu två olika höghusprojekt i trä – 15 bostadsrätter i Kungsängen mellan Huskvarna och Jönköping, och 80 hyreslägenheter i den nya trästaden Frostaliden i Skövde.
– Här i Kungsängen bygger vi i fem våningar med spetsig takvinkel. Det är trä hela vägen inifrån och ut – men källare, trapphus och hisschakt är i betong. De prefabricerade modulerna kommer från RM Trämoduler i Töreboda, som vi har bra erfarenheter av sedan tidigare. De bygger inomhus i jämn temperatur och luftfuktighet. Det är bra för slutprodukten, berättar Jonas Blom som är platschef. Men på Frostaliden blir det annorlunda:
– Ja, här kommer det inte att se särskilt träaktigt ut från utsidan, eftersom vi klär limträstommarna med puts. Det blir lättare att klara brandskyddsnormerna då, och av samma anledning bygger vi de två understa våningsplanen och trapphusen i betong, säger kollegan Jimmy Olsson som basar över punkthusbygget. 

Mindre miljöpåverkan
Hur är det då att bo i ett höghus av trä? Kanske inte så väldigt annorlunda, om man får tro våra byggare Jimmy och Jonas:
– Lite mer ombonat och trivsamt kan det väl bli, och många känner sig säkert nöjda med att de minskar sin miljöpåverkan genom valet av boende. Trä är ju ett förnybart material, säger Jonas.
– Att det går så fort att få ett tätt hus är en annan fördel för kvaliteten. Sex till åtta veckor tills taket är på plats, det är väldigt mycket snabbare än att bygga en våning i taget i betong, fortsätter Jimmy. Att bygga på höjden i trä innebär förstås också utmaningar. Mycket handlar om att ta hänsyn till att trä är ett levande material som rör sig på ett helt annat sätt än betong. Man brukar räkna med att det tar två år för en träbyggnad att ”sätta sig”.
– Stegljudsisoleringen löser vi till exempel med bjälklagskassetter som är fyllda med 40 millimeter flytspackel. Eftersom det är första gången vi bygger på det här sättet möter vi ständigt nya problem, men det trivs vi med, berättar Jimmy Olsson vidare.
– Brandsäkerheten är en annan viktig skillnad. Betong är ju brandsäkert i sig, medan en träbyggnad kräver lite andra lösningar för att bli lika säker. Kraven varierar dessutom mellan landets kommuner. Här måste vi till exempel bygga in sprinklers, medan de nationella baskraven uppfylls med behandlade väggpaneler. Men allt går att lösa, menar Jonas Blom. 

Hur ser kostnadsbilden ut – trä är ju förhållandevis billigt, eller?
– Det kan man tro, men eftersom trähusbygge i den här skalan är så nytt finns det ganska få materialleverantörer. Det gör att konkurrensen inte är så effektiv som vi skulle önska – men det blir snabbt bättre i takt med stigande volymer. Det är också mycket arbetskrävande att bygga i trä, med mångdubbelt fler komponenter och arbetsmoment jämfört med att gjuta i betong. Därför är det lite dyrare med höga trähus. Men att ett gott miljösamvete än så länge kostar lite extra verkar inte dämpa efterfrågan, säger Jimmy. 

Vad tycker koncernens VD Martin Larsson om träbygge på höjden?
– Så länge kommunerna prioriterar träbyggprojekt måste vi förstås haka på och ligga framkant. Trä kan mycket väl vara en nödvändig lösning inte bara av miljöskäl – kapaciteten att få fram betong till allt som behöver byggas i Sverige de närmaste åren finns helt enkelt inte! Generellt sett är vi emot manipulering av marknaden men ett visst mått av statlig styrning kanske ändå är nödvändig för att få igång nya tekniker. Men på sikt måste flerbostadshus i trä vara en lösning som konkurrerar helt på egna meriter, avslutar Martin Larsson.