Utbildar personal i akut omhändertagande av suicidnära person

Martha Sävenek och Lina Eriksson, brandmän på Samhällsskydd mellersta Skaraborg

Antalet självmord i Sverige ökar. Ändå är det fortfarande viss tabu att samtala om ämnet. Detta vill Samhällsskydd mellersta Skaraborg (gemensam räddningstjänst Skara, Götene, Falköping och Tidaholm) bryta och trycker på vikten av våga prata om psykisk ohälsa och att se och upptäcka signaler. Nu kraftsamlar räddningstjänsten och genomför utbildning i ämnet.

– Att våga fråga hur någon mår kan rädda liv. Utbildningen syftar till att öka vår kunskap och förståelse i ämnet och därigenom skapa en tryggare miljö där det är okej att må dåligt och att våga prata om det, säger Martha Sävenek, brandman på Samhällsskydd mellersta Skaraborg.

Martha Sävenek och Lina Eriksson arbetar till vardags som brandmän och har även gått en handledarutbildning i akut omhändertagande av suicidnära person som genomfördes av NASP (Nationellt centrum för suicidforskning och prevention) på Region Stockholm. I det inledandet skedet har de utbildat all personal på räddningstjänsten och tar nu nästa steg genom att kompetensutveckla sjuksköterskor och rehabpersonal i Skara och Falköping.

– Första delen av dagen handlar om att titta på filmer kopplade till ämnet där varje film avslutas med diskussionsfrågor. Dagen avslutas med olika typer av samtalsövningar där deltagarna får öva sina kunskaper i att se signaler och få verktyg för att kunna agera och hantera akut omhändertagande av suicidnära person fortsätter Martha.

”Här har alla en viktig roll att spela”

Nollvisionen för trafikolyckor och nollvisionen för suicid delar en gemensam ambition om ingen ska dö. Men det skiljer sig på flera viktiga sätt när det gäller metodik, utmaningar och de faktorer som påverkar utfallet.  

– Nollvisionen för trafikolyckor är mer konkret, bättre vägar, säkrare bilar och strikta trafikregler. Nollvision för suicid fokuserar mer på psykologiskt stöd och personlig hjälp. Här är utbildning viktig och spelar en central roll för att fler ska förstå och kunna hjälpa till att förebygga självmord. Här har alla en viktig roll att spela, säger Lina Eriksson.

Det finns hjälp att få

Clara Gustavsson och Anna Sjöström arbetar som sjuksköterska respektive distriktsjuksköterska i Skara kommun och var två av utbildningens deltagare. Båda påtalade vikten om kompetensutveckling som en grundsten i det förebyggande arbetet och att få med sig verktyg för att se och agera om någon mår dåligt.

– Det behöver inte vara så att personen, vid det tillfälle jag frågar, funderar på att ta sitt liv. Genom att prata om hur vi mår, hur vi känner och att det finns hjälp att få kanske vi kan fånga upp personer tidigare. Utbildningen har stärkt mig att inte vara rädd för att fråga om jag misstänker att någon mår dåligt, säger Clara.

Faktaruta: Ska räddningstjänsten arbeta förebyggande eller inte?

Variationerna i landet kring hur räddningstjänsten organiserar arbetet med psykisk ohälsa och suicid är stor konstaterade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i den kartläggning och behovsanalys av kommunal räddningstjänst som genomfördes 2022.

Tre faser identifierades- förebyggande och främjande arbete, akut operativt arbete samt efterföljande arbete. Olika räddningstjänster prioriterade och resurssatte olika mellan faserna.

Samhällsskydd Mellersta Skaraborg är en av de räddningstjänster som förutom att delta i det akuta skedet vid hot om suicid, samtidig lägger resurser på förebyggande och främjande insatser i form av utbildning av kommunala tjänstepersoner och relationsskapande aktiviteter tillsammans med barn och unga.

Läs analysen här: Kommunal räddningstjänst inom området psykisk ohälsa och suicidprevention – en behovsanaly (msb.se)