Välkommen analys om vårdens kompetensförsörjning – men öka ambitionsnivån

Nationella vårdkompetensrådet ringar in flera viktiga åtgärder i sin senaste rapport, men Sjukhusläkarna efterlyser en ännu högre ambitionsnivå.

I sin rapport om pandemins konsekvenser för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning lyfter Nationella vårdkompetensrådet fram fem åtgärdsområden med rekommendationer: att tillvarata professionens kompetens, att ge förutsättningar till stärkt ledarskap inom hälso- och sjukvården, att stärka kompetensförsörjningen inom kommunal hälso- och sjukvård, att personalens möjlighet att delta i fortbildning ska öka och att förutsättningarna för klinisk forskningsverksamhet ska stärkas.

–  Nationella vårdkompetensrådet har verkligen tagit ett berömvärt brett grepp och visat att det inte handlar om enskilda punktinsatser eller att bara utbilda fler och fler, utan att det måste till förbättringar i många led. Nu måste lagstiftaren och hälso- och sjukvårdens huvudmän våga ta nästa kliv för att vården ska bli en stark kunskapsorganisation, en attraktiv arbetsplats och en motor i utvecklingen, säger Sjukhusläkarnas ordförande Karin Båtelson.

Rådet föreslår att regeringen bör utreda möjligheterna till nationell samordning av systematisk och fortlöpande fortbildning för värdens professioner. Det är utmärkt men inte tillräckligt. Alla vårdanställda ska fortbilda sig genom hela yrkeslivet så att de kan följa och utveckla ny kunskap – det är patienternas rättighet. Socialstyrelsen bör få i uppgift att skriva en tvingande reglering i föreskrift. Fortbildningsbudget och tid bör också vara skyddade och öronmärkta – i dag är det detta som först dras in.

Det är också positivt att rådet betonar vikten av ett stärkt och självständigt ledarskap och att medicinsk kompetens finns i den övergripande ledningen för hälso- och sjukvården samt omsorgen om äldre. Sjukhusläkarna instämmer, men vill ytterligare betona vikten av insiktsfulla chefer med branschkunskap på alla nivåer. 

Nationella vårdkompetensrådet tar i sin rapport också upp att den pågående utredningen om att föreslå en äldreomsorgslag har i uppdrag att se över om det är lämpligt att införa en medicinskt ansvarig läkare (MAL) som en ny funktion i kommunen för att säkerställa medicinsk kompetens inom äldreomsorgen.

Sjukhusläkarna håller med om behovet men ser i stället att MAL bör införas i den vårdnära omsorgen tillsammans med den tidigare funktionen MAS, och den nya MAR (sjuksköterska respektive rehabiliteringsansvarig). Men Sjukhusläkarna instämmer i behovet av en ny kommunal övergripande nivå, motsvarande chefläkare med ansvar för medicinsk säkerhet och avvikelser.

Sjukhusläkarna ser också med stort allvar på den forskningsskuld som uppstått då kliniska forskare och doktorander har behövt arbeta i vården under pandemin och det är mycket bra att betydelsen av forskning, innovation, samarbete över gränser och utbildningsinsatser tydligt synliggjorts. Vi önskar också att man snarast ser över möjligheten för forskar-BT motsvarande den som finns i dag med forskar-AT. 

 – Vi är glada för rådets present med ett erkännande av Sjukhusläkarnas politik – precis när vårt fullmäktige inleds. Men nu vill vi se skarpare förslag, säger Karin Båtelson.

Kontakt:

Karin Båtelson
e-post: karin.batelson@slf.se 
mobil: 0702-48 18 78

---

---