”Vi väntar på besked om det misslyckade journalsystemet”

Lokala företrädare i Sjukhusläkarna säger att fortbildning, vårdplatsbrist och införandet av nya journalsystem är prioriterade frågor i höst. Foto: Pressbilder

Införandet av nya journalsystem, övergången från AT till BT och läkares administrativa arbetsplatser är tre frågor som i höst står högt på flera lokalavdelningars agendor. Samtidigt är vårdplatsbristen och specialistläkares fortbildning fortsatt nyckelfrågor på många håll, enligt Sjukhusläkarnas avstämning med lokala företrädare.

Region Skånes planerade införande av Millennium under projektnamnet SDV, Skånes digitala vårdsystem, behöver ingen närmare presentation. Regionen har aviserat att systemet ska införas med start nästa år, trots skarp kritik om brister i patientsäkerhet, stora kostnader och problem kopplade till implementeringen.

– Millennium är så klart en prioriterad fråga för oss, säger Björn Gunnarsson, ordförande i Sjukhusläkarna Helsingborg.

Rofida Ghazvinian, ordförande i Sjukhusläkarna Malmö, instämmer. Hon och hennes kollegor har anordnat två medlemsluncher som har behandlat ämnet. Andra prioriterade frågor för lokalavdelningen är ”task shifting”, eller uppgiftsväxling, och den ökade centrala administrationen som leder till ineffektiva flöden.

– Detta går hand i hand med ledningsstrukturer i regioner och statliga myndigheter som hindrar att medicinsk kompetens leder sjukvården i Sverige, säger hon.

I Västra Götalandsregionen kraschade införandet av Millennium förra året under uppmärksammade former.

– Vi väntar på att få besked från de ansvariga om hur de planerar att gå vidare med det misslyckade journalsystemet. Det är en viktig fråga för oss, eftersom den i mångt och mycket påverkar medlemmarnas arbetsmiljö, säger Shokoufeh Manouchehrpour, ordförande i Sjukhusläkarna Göteborg.

– Fortbildning är en annan mycket viktig fråga. Vi har planerade aktiviteter om det.

På medicinkliniken på Ryhov i Jönköping ska fasta arbetsplatser ersättas med ”aktivitetsbaserade” arbetsplatser, vilket har lett till stor oro för försämrad arbetsmiljö. En av de mest prioriterade frågorna för Sjukhusläkarna Jönköping är att fortsätta bevaka detta.

– Vi kommer också att fortsätta att bevaka planeringen inför övergången mellan AT och BT, säger Caroline Lyssarides, sekreterare i lokalavdelningen.

Marie Engman, ordförande i Sjukhusläkarna Sörmland, framhåller på liknande sätt att Region Sörmland behöver jobba aktivt med att planera mer i detalj för övergången från AT till BT, samt i och med det hur akutmottagningarna ska bemannas på bästa sätt och samtidigt ha bra utbildning för ST-läkarna.

– Det är en stor utmaning.

Sjukhusläkarna Skellefteå och Lycksele arbetar, precis som lokalavdelningar på andra håll, nära läkarföreningen i upptagningsområdet. Vid sidan av att stötta i frågor kopplade till lön står en del lokalfrågor högt på agendan, enligt Elias Karlsson, ordförande i lokalavdelningen.

I Västerås börjar det nya sjukhuset att växa fram, och det är planerat för inflyttning om några år. Sjukhusläkarna Västmanland driver på för att få bra administrativa arbetsplatser i de nya lokalerna.

– Vi har fortfarande inte riktigt fått gehör för behovet ännu. Ekonomifrågan kommer nog också att vara högst aktuell, säger ordförande Yvette Andersson.

Budget för bemanning och fortbildning är två avgörande frågor.

Vårdplatsbristen är samtidigt fortsatt en fråga som många lokalavdelningar lyfter fram som särskilt prioriterad. Sjukhusläkarna Dalarna, Sjukhusläkarna Halmstad, Sjukhusläkarna Stockholm, Sjukhusläkarna Uppsala län och Sjukhusläkarna Umeå är några av de tillfrågade lokalavdelningarna som understryker vikten av att angripa vårdplatsbristen, dess orsaker och konsekvenser.

– Vårdplatsfrågan och hur Region Västerbotten kan bli bättre på att ta hand om läkarna är två huvudfokus, säger David Hellsten, ordförande i Sjukhusläkarna Umeå.

Andreas Fischer, ordförande i Sjukhusläkarna Stockholm:

– Budget för bemanning och fortbildning är två avgörande frågor.