Avtal ska hållas – så länge det inte handlar om jourkomp

Jonas Holm och Karin Båtelseon. Foto: Steve Buissinne/StockSnap, Pressbilder

Vem vinner på att sparad jourkomp betalas ut som kontant ersättning? Det är frågan som många ilskna läkare i Region Västerbotten och Region Norrbotten ställer sig. Något svar bortsett från det uppenbara: att det får kompbergen att försvinna har de hittills inte fått. 

Lokala avtal har länge tillåtit läkare att spara 200 komptimmar vid varje årsskifte. Vid mindre sjukhus med färre specialister och fler jourpass har läkarna har möjlighet att spara upp till 700 timmar. För vissa läkare har det exempelvis möjligheten att ta ut sin jourkomp i tid inneburit en möjlighet att kunna jobba lite mindre de sista arbetsåren, för andra att man kunnat gå i pension lite tidigare. 

Under hösten 2021 aviserade dock både Region Västerbotten och Region Norrbotten att all innestående kompensationsledighet som är äldre än ett år ska betalas ut i pengar. Regionerna hänvisar till specialbestämmelserna i huvudöverenskommelsen HÖK 20 som slöts mellan Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) år 2020. I dessa framgår det att ”kompensation för arbetad tid under jour och beredskap, som inte har kunnat ges i ledighet inom 12 månader från utgången av intjänandemånaden, utbetalas i kontant ersättning.”

Det saknas en skrivning i bestämmelserna om att denna skrivning inte ska gälla retroaktivt. Att det skulle ske hade Läkarförbundet dock ingen tanke på vid förhandlingsbordet.

– Vanligtvis låter man ingångna avtal gälla. Läkarförbundet kunde därför inte förutse att regionerna skulle tillämpa bestämmelsen retroaktivt. I det här fallet rör det dessutom få individer och i sammanhanget rätt lite pengar. Men konsekvenserna av förändringen blir stora för möjligheten att få bemanningen att fungera om de som berörs inte längre vill arbeta jour eller väljer att säga upp sig, säger sjukhusläkarnas ordförande Karin Båtelson. 

– Tidigare har arbetsgivaren varit tydlig med att det gått lika bra att spara ledigheten som att ta ut den i tid. Med en kronisk underbemanning har det varit en lösning på bemanningsproblemet som passat både läkarna och arbetsgivarna. Många läkare har därför valt att spara sin ledighet med arbetsgivarens goda minne. Nu är de med all rätt arga: de får inte sin utlovade ledighet och riskerar dessutom att drabbas av en skattesmäll, säger Jonas Holm, överläkare i kirurgi vid Skellefteå lasarett och ledamot i Sjukhusläkarnas styrelse. 

I Region Västerbotten fattades beslutet att betala ut jourkompen i pengar – utan överläggningar med facken. Efter protester valde regionen att frysa beslutet och inleda förhandlingar, vilka ledde till en kompromiss. Joursaldon på mindre än 300 timmar betalas ut direkt, medan de som har fler än 300 timmar får några år på sig att ta ut ledighet.

– Vi anser dock att alla ska ha möjlighet att ta ut sin komp i tid. Det är svårt att förstå varför man inte införde de nya reglerna från årsskiftet och lät det gamla regelverket gälla för de timmar som sparats ihop tidigare eller införde riktigt generösa övergångsregler. Nu förlorar i stället alla. Förtroendet för arbetsgivaren minskar och villigheten att arbeta jour minskar. Det finns dessutom en risk att folk säger upp sig. Läkare, särskilt seniora specialister, har en god arbetsmarknad. Deras erfarenhet och kunskaper är dock svåra att ersätta på de små sjukhusen som redan tidigare hade svårt att rekrytera, säger Jonas Holm. 

– Nu brottas vi i norra Sverige med det här problemet, men andra regioner lär göra samma sak. Den dåliga stämning som det här skapar kan med andra med ord sprida sig till ingen nytta.