Infrastrukturinvesteringarna minskar med 3 procent under nästa år

Totala investeringar i fasta priser (SEK)

De sammanlagda investeringarna i den svenska anläggningsmarknaden väntas uppgå till 217 miljarder kronor i år. 2023 minskar investeringarna för att sedan ta fart igen i 2024 och 2025. Nyinvesteringarna är fortsatt dominerande, men ett stort behov av underhållsarbeten i befintlig infrastruktur minskar denna andel något under de kommande åren.

Enligt nya bedömningar från Prognoscentret väntas de totala infrastrukturinvesteringarna tillfälligt minska, med 3 procent under 2023 efter flera år med stabil tillväxt. Starka statsfinanser till trots så påverkar ett ökat kostnadstryck, kapacitetsbrister, utdragna tillståndsprocesser, ekonomiskt pressade kommuner och politiska omprioriteringar investeringstakten negativt. Sjunkande investeringar i energisektorn förklarar den större delen av nedgången men även en mindre – om än tillfällig - nedgång i järnvägssektorn påverkar negativt. Vi kan även se att det är nyinvesteringarna som backar medan drift- och underhållsinvesteringar utvecklas positivt genom hela prognosperioden. I grunden är dock anläggningsmarknaden en sektor med goda tillväxtförutsättningar framöver.  

Patric Lindqvist, affärsområdeschef på Prognoscentret kommenterar:
”Även om marknaden för infrastrukturinvesteringar ser ut att försvagas något under nästa år så har det i grunden förhållandevis lite att göra med de behov eller de förutsättningar som råder. Avmattningen förklaras till stor del av de extremt långdragna tillståndsprocesserna men på lite sikt, givet att såväl kommuner som Trafikverk kan öka sin upphandlingsförmåga, ser utsikterna goda ut. Samtidigt innebär en ny regering nya besked och det är inte otänkbart att dessa stora omsvängningar, i allt från stambanor till havsbaserad vindkraft och nu även kärnkraft, betyder att man försvårar och försenar branschens förmåga att leverera.”

Bedömningarna för investeringarna i det svenska vägnätet skruvas upp jämfört med vårens prognos. Ett nytt inriktningsbeslut i den nationella planen fattat av den tidigare regeringen, samt ett extra tillskott på 1 miljard kronor i höstbudgeten förklarar uppgången. Från 2022 års uppskattade investeringsnivå om 60 miljarder kronor, väntas investeringarna sedan öka svagt under både 2023 och 2024. 2025 väntas en något kraftigare växt.

Till följd av de politiska omprioriteringarna och Trafikverkets oförmåga att omsätta avsatta medel för underhållsåtgärder väntas en mer utplanande utveckling för järnvägsinvesteringarna under nästa år. De totala investeringar uppgår i år till 36 miljarder kronor och den växt som väntas i prognosperioden drivs primärt av drift och underhåll. På lite längre sikt och bortom prognoshorisonten finns dock förutsättningar för starkare växt även inom nyinvesteringarna.

För energisektorn väntas de samlade nyinvesteringarna samt satsningarna på drift- och underhållsåtgärder uppgå till 63 miljarder kronor under året. Under 2023 och 2024 krymper investeringarna något, för att sedan öka igen mot slutet av prognosperioden. Tillståndsprocesserna för vindkraftverk är redan idag långa – och till det ska läggas den nya kurs som den nytillträdda regeringen slagit in på, vilket sammantaget förhalar planerade projekt samt försvårar kalkylerna för nya investerare.      

Investeringarna i marin infrastruktur hamnar på 5,1 miljarder kronor under året, vilket är en uppjustering jämfört med vårens prognos. 2023 ökar tillväxtnivåerna men mattas sedan av något både i 2024 och 2025. Ökningen under nästa år beror till viss del på många investeringar skjutits fram, från innevarande år till nästa. Ambitionen att minska beroendet av vägtransporter talar för fortsatt intresse för investeringar i marin anläggning, samtidigt som satsningar på marin infrastruktur också driver investeringar i väg- och järnväg.

De senaste årens uppgång i bostadsbyggandet har gett en skjuts åt investeringar i kommunalteknisk anläggning. Till det kan läggas ett generationsskifte i landets vatten- och reningsverk. För närvarande uppgår de årliga investeringarna i kommunalt vatten och avlopp till cirka 16 miljarder kronor. Behoven är däremot betydligt större, cirka 23 miljarder. Det underliggande behovet driver på nyinvesteringarna i segmentet genom hela prognosperioden.

Två gånger per år publicerar Prognoscentret nya prognoser för anläggningsmarknaden i Sverige. Prognoserna sträcker sig 2-3 år framåt i tiden och bryts även ned på investeringar i väg, järnväg, marin infrastruktur, energianläggningar, kommunalteknisk anläggning samt övriga anläggningar. De senaste bedömningarna publicerades den 2 december. Läs mer om prognoserna här.