2019-04-25 09:21Blog post

”Politiker hotar elevers rättigheter”

Att avskaffa barn- och elevombudet vore ett hårt slag mot elevers grundläggande rättigheter. Det skriver Leo Gerdén, ordförande för Sveriges Elevråd.

Vi vägrar låta elever offras i en ”hårdare tag”-debatt som kraftigt gått över styr. Liberalerna vill nu avskaffa barn- och elevombudet (BEO), och inget annat parti har på riktigt vågat sätta ner foten. Debatten utgår från medvetna missförstånd och speglar inte verkligheten. Men framför allt vore ett avskaffande av BEO ett hårt slag mot elevers grundläggande rättigheter.

BEO har i uppgift att hantera ärenden där elever blivit kränkta på sin arbetsplats, med andra ord i skolan. Utifrån skollagen beslutar BEO om ett eventuellt skadestånd som utfärdas till kommunen. Vid överklaganden där ärenden går till domstol kan även BEO företräda eleven, i egenskap av ombud.

Majoriteten, 69 procent, av fallen rör kränkningar från andra elever. Den ensidiga debatten har lett till en bild av att det enbart är lärares agerande som leder till anmälan. BEO är därmed den instans dit elever kan vända sig om man blivit utsatt för mobbning och övergrepp, och skolan inte har agerat tillräckligt. Möjligheten att anmäla till BEO skapar därför incitament för att agera lokalt.

Våra medlemmar vittnar om en bristande hantering från skolans sida. Enligt en undersökning från Backa – initiativet för en skola fri från sexuella kränkningar, uppger tre av tio elever att man blivit utsatt för sexuella kränkningar eller trakasserier i skolan. 60 000 elever utsätts regelbundet för mobbning (Friendsrapporten 2015). Överallt ser vi hur grova övergrepp sopas under mattan och resurserna är otillräckliga för att ta tag i grundproblemen. Skolan är långt ifrån den arbetsplats som den borde vara, präglad av kunskapsinhämtning, trygghet och gemenskap.

Ett avskaffande av BEO innebär därmed att elever, som inte fått det stöd de har rätt till av sin skola eller huvudman, inte kommer kunna gå vidare med sitt ärende. Barn som varje dag går till skolan med en klump i magen, som blivit utsatta för fysiska och psykiska kränkningar av andra elever på skolan. Det är i praktiken de här redan utsatta eleverna som skoldebattörer och numera partier vill försvåra för.

Det har bland annat påståtts att BEO delar ut skadestånd till höger och vänster, vilket helt enkelt inte stämmer. Under 2018 fattades 1 500 beslut, varav 73 ledde till skadestånd. Dessutom kräver BEO varken ansvar eller skadestånd av läraren, utan av skolhuvudmannen eller den fristående aktören som är ansvarig för en trygg skolgång. Anmälningen riktar sig till bristande agerande från huvudmannens sida.

Debatten har grundats på medvetna missförstånd. Ett antal fall har uppmärksammats medialt, som har varit snedvridna och inte visat på elevens upplevelse av händelsen. Genom att läsa besluten framkommer det hur andra vuxna beskrivit händelsen som ren ”maktuppvisning” och ett användande av övervåld. Majoriteten av fallen handlar faktiskt om elever som kränker andra elever.

I stället för att tala svepande om lärares auktoritet, efterlyser vi konkreta åtgärder som gör skillnad i praktiken för studiero och trygghet i skolan. Förslag som ökar gemenskapen och kunskapsresultaten, inte ökar polariseringen.

  • Förbättrat likabehandlingsarbete. Varje skola måste arbeta aktivt för likabehandling och mot mobbning och kränkningar. Det räcker inte med fina ord i en likabehandlingsplan, utan måste faktiskt ske i praktiken. Elever som utsatts av såväl lärare som elever förtjänar att tas på allvar och alla rektorer är skyldiga att agera. Det kräver tydliga strukturer, ansvarstagande och att våga se hela bilden.
  • Ökade resurser till elevhälsan. När elever inte mår bra, kommer varken trygghet, studiero eller goda kunskapsresultat att kunna uppnås. På tio år har den psykiska ohälsan fördubblats och politiken har inte kunnat möta utmaningen. I dag möts allt för många av långa väntetider i stället för rätt stöd i rätt tid. För att lösa problemen långsiktigt måste vi våga ta tag i grunderna.
  • Fler speciallärare. Elever med särskilda behov eller utmaningar i skolan riskerar att tidigt halka efter. Hjälper vi eleverna i stället för att peka ut dem som misslyckade, kan vi väcka den så viktiga kunskapsglädjen och återupprätta förtroendet för skolan.

Det är kring dessa förslag debatten måste kretsa och inte kortsiktiga åtgärder för ökad auktoritet. Lärare måste få rätt metoder för att vara goda ledare och hjälpa elever på sin kunskapsresa. Det är vad elever och lärare efterfrågar och politiker måste börja ta in verkligheten.

Det var länge sedan vi hörde en öppen debatt där metoder liknande barnaga framfördes. DN:s ledarsida skriver den 18/3 2019 att ”I vissa situationer måste läraren helt enkelt få utöva också fysisk auktoritet.” På ledarplats och från politiker framförs stöd för att använda våld i uppfostringssyfte. En retorik där vår grundläggande rätt att slippa övergrepp försvagas. Ett språkbruk som aldrig får normaliseras, särskilt inte i Sverige 2019.

Från och med nästa år blir barnkonventionen svensk lag. Inför det måste Sverige rejält steppa upp sitt arbete på fler plan, men att avskaffa BEO är att gå i helt fel riktning. Att göra det svårare eller omöjligt för elever att anmäla kränkningar på sin arbetsplats är oförenligt med vad vi har förbundit oss till genom barnkonventionen och, från och med nästa år, lagstiftning. Vi befinner oss på ett sluttande plan om den typen av retorik inte möter på ett större motstånd.

I slutändan handlar detta faktiskt om våra grundläggande rättigheter. Vi har inte rösträtt, men kommer inte tolerera en retorik som aldrig skulle använts mot en grupp som har det. Räkna med ett enat motstånd från elevrörelsen om riksdag eller regering väljer att gå vidare med detta.

Böra lyssna på elever och lärare. Fatta inga förhastade beslut baserade på medieuppgifter och medvetna missförstånd. Ha den enskilde elevens perspektiv i fokus, före en allmän opinion. Fokusera på skolans långsiktiga utmaningar – för trygghet, gemenskap och kunskapsinhämtning. Inte kraftigt inskränka våra rättigheter. Ni sparkar på dem som ligger ned.

Leo Gerdén
ordförande Sveriges Elevråd

Texten är tidigare publicerad i Svenska Dagbladet


About Press Sveriges Elevråd

Sveriges Elevråd är en rikstäckande ideell organisation för elevkårer och elevråd på övre grundskolan. Våra medlemmar är fristående demokratiska föreningar som arbetar för en mer givande skoltid för eleverna på skolan.