Boverkets förslag på gränsvärden riskerar att bromsa småhusbyggandet ytterligare

Från 2030 föreslår Boverket ett gränsvärde på 130 kg CO2e/m2 BTA för småhus. Det är ett långtgående krav som enligt vår bedömning kräver byggtekniska förändringar och medför ökade kostnader för husköparen. Det sker i ett läge där småhusbyggandet redan är på historiskt låga nivåer, trots att sju av tio vill bo i småhus.

 

För att kunna jämföra kommande gränsvärden med nuvarande nivåer har vi analyserat 3 485 registrerade klimatdeklarationer mellan åren 2023 och 2026. Dagens klimatdeklarationer omfattar inte alla byggdelar som ska ingå framöver. Därför har vi kompletterat resultaten med schablonvärden för invändiga ytskikt och rumskompletteringar samt installationer. Summerat ger det jämförbara nulägesvärden på 217 kg CO2e/m2 BTA för småhus och 331 kg CO2e/m2 BTA för flerbostadshus.

 

Mot den bakgrunden blir skillnaden i Boverkets föreslagna reduktionskrav tydlig. För småhus innebär förslaget en minskning från 217 till 130 kg CO2e/m2 BTA, motsvarande 40 procent. För flerbostadshus är minskningen från cirka 331 till 235 kg CO2e/m2 BTA, motsvarande 29 procent.

 

Det hårdaste procentuella reduktionskravet ställs alltså på småhusen som redan har lägst klimatpåverkan. Samtidigt som flerbostadshusen står för 71 procent av bostadsbyggandets klimatpåverkan.

 

Gemensamt gränsvärde med större total effekt
I vårt remissvar till Boverket föreslår vi istället ett gemensamt gränsvärde på 180 kg CO2e/m2 BTA för alla bostäder från 2030. Flera genomförda flerbostadsprojekt visar att nivåer omkring 180 kg CO2e/m2 BTA går att nå med olika material- och konstruktionslösningar utan väsentligt förändrade ekonomiska förutsättningar.

Ett gemensamt gränsvärde skulle ställa högre krav på den del av bostadsbyggandet som står för den största klimatpåverkan, samtidigt som kraven på småhus blir mer realistiska. Våra beräkningar visar dessutom att det skulle ge en total minskning på 37 procent inom de förutsättningar som analysen omfattar, jämfört med 32 procent med Boverkets förslag.

Hur långtgående ett gränsvärde på 130 kg CO2e/m2 BTA för småhus är syns i vårt innovationsprojekt Pilen i Varberg. Där använde vi bland annat en egentillverkad trägrund, ny väggkonstruktion, trätak, träfiberisolering och klimatförbättrad gips för att nå 122 kg CO2e/m2 BTA. Trots att målet om högst åtta procents kostnadsökning nåddes blev huset cirka 2 000 kronor dyrare per kvadratmeter än ett ordinarie nyproducerat hus i samma storlek och standard.

Att ett innovationsprojekt kan nå den nivån visar att det är tekniskt möjligt. Men det innebär inte att hela småhusbranschen är redo att göra den tekniska omställningen inom drygt tre år.

Fler förändringar krävs för att regelverket ska styra rätt
Ett gemensamt gränsvärde är den viktigaste förändringen vi föreslår, men fler justeringar krävs för att regelverket ska ge rätt styrning. Vi föreslår också:

• gränsvärden som bygger på faktiska materialmängder och relevanta klimatdata

• att additionell kolinlagring kan tillgodoräknas från 2030, med tydliga metodkrav och en referensnivå från 2028–2029

• att kraven införs från 2028, alternativt att dagens klimatdeklarationskrav gäller tills de nya gränsvärdena ersätter dem

• att Boverket ansvarar för tillsynen och att kommunerna får nationell vägledning, utbildning och resurser.

Sverige behöver både minska byggandets klimatpåverkan och få fart på småhusbyggandet. De två målen behöver inte stå mot varandra. Klimatkraven måste utformas så att de ger största möjliga minskning av klimatpåverkan utan att samtidigt göra det svårare för människor att förverkliga småhusdrömmen.

Anders Carlsson, hållbarhetschef Derome