Timbro: Smalna av Folkhälsomyndighetens uppdrag

Vid sidan av en egen kommunikationsavdelning med 45 anställda har Folkhälsomyndigheten sedan 2023 köpt kommunikationskonsulter och annonser för 67 miljoner kronor.

Det visar Timbrorapporten “I folkhälsans goda namn”, som granskar myndighetens kommunikation, friskvårdsbidraget och reglerna för gårdsförsäljning av alkohol. Gemensamt för alla tre är att de motiveras med folkhälsa utan att staten kan visa att de fungerar.

Pengarna går bl a till kampanjer om vardagsvanor, som rådet att göra knäböj medan man borstar tänderna. Myndighetens egen undersökning visar samtidigt att det som hindrar folk är tid och ork, inte kunskap. Den som vill köpa alkohol direkt av en småskalig producent måste först gå på ett betalt besök och få information om alkoholens skadeverkningar, men samtliga 72 gårdsförsäljare i rapportens enkät uppger att ingen kund har avstått från köp efter informationen.

Friskvårdsbidraget, som ger anställda upp till 5 000 kronor skattefritt till bl a gym och massage, har funnits sedan 1988 utan att regeringen redovisat vad det kostar eller ger.

Rapporten föreslår att Folkhälsomyndighetens uppdrag smalnas av till smittskydd, vaccinationer och beredskap, att folkhälsoregler som informationskravet vid gårdsförsäljning får ett bäst före-datum och att friskvårdsbidragets skattefrihet ersätts med en generell skattesänkning som kommer alla till del.

– Folkhälsa har blivit ett argument som inte behöver följas av resultat. Pengar till åtgärder som ingen vet om de fungerar kan inte gå till vaccinationer eller forskning, säger Luca Jern, läkarstudent och författare till rapporten.

– Goda avsikter räcker inte. Den som vill använda skattepengar eller regler i folkhälsans namn ska kunna visa att det fungerar, säger PM Nilsson, vd på Timbro.

Luca Jern skriver idag om rapporten i Altinget. Rapporten finns att läsa på Timbros webbplats.